Överdrivna datummärkningar skadliga för folkhälsan och samhällsekonomin

Som bara är möjligt i Sverige har nästan all uppmärksamhet i media de senaste veckorna inriktats på en enda sak. Att fyra butiker fifflat med datummärkningen på köttfärs.

Låt oss först medge att "Veckans Contra" inte tänker vara bättre, utan också ta upp saken. Även Råttan Rånald tar upp saken senare i brevet.

Låt oss för det andra konstatera att det är otillbörligt att märka saker med fel datum och inbilla potentiella kunder att de får varor med andra egenskaper än de verkligen har. Även när märkningen är onödig, kostsam och till och med hälsovådlig ska man kunna lita på det som står på en förpackning.

När detta är sagt ska dock också sägas att det råder en osund hysteri med datummärkningar i Sverige. Många omedvetna konsumenter inbillar sig att varor efter datummärkningens utgång är obrukbara och fullgoda livsmedel för hundratals miljoner kronor går därför till spillo varje år. Det är en samhällsekonomisk förlust av stora mått. Den som använder livsmedel (och det gör vi ju alla) måste lära sig att känna av kvalitet och brukbarhet genom att lukta på varorna och kanske provsmaka. Det har våra förfäder klarat av i tusentals år och alla klarar av det också idag. Datummärkningar är tilltagna med extremt stor marginal och beroende på vilken vara det är kan man använda den några dagar, någon vecka eller till och med flera år efter datummärkningens utgång. En misskött vara kan å andra sidan bli obrukbar redan innan datummärkningens utgång (om den till exempel förvarats på fel sätt).

Datummärkning är till för att ge information till kunden när det kanske på grund av förpackningen är omöjligt att lukta på varan i butiken. Den kan naturligtvis också vara bra för att bedöma hur hållbar en vara är - måste jag använda den de närmsta dagarna eller är det något jag kan använda till middagen i slutet av nästa vecka?

Det stora problemet med datummärkning idag är inte att enstaka butiker fuskar med datummärkningen. Det är att många livsmedelsproducenter och distributörer (med Livsmedelsverkets goda minne) datummärker alltför många varor och sätter alltför kort tid. När varor som till exempel torr pasta datummärks närmar det sig nästan det löjliga - för mer än tre år ska pastan tydligen inte klara. Torrt förvarad kan pastan i själva verket användas många år efter datummärkningens utgång.

I skolor och andra storkök är man extremt rädd för att något ska gå snett och där går mycket brukbara livsmedel till spillo. Ingen tänker på "världens svältande barn", utan man köper nytt och driver därmed upp de globala livsmedelspriserna, vilket i slutänden drabbar de som i andra länder har dåligt med pengar och lever på marginalen.

Sättet att hantera maten i skolorna sprider sig till barnen som tittar på datumetiketten istället för att lukta på mjölken. Olyckligt för att de inte lär sig om hur man bedömer livsmedel och för att det är att kasta bort pengar. Olyckligt också för att vi blir ovana vid annat än kliniskt rena livsmedel, något som begränsar våra möjligheter att njuta av lokal mat i utlandet och ta del av de smaksensationer som ligger i den mat som inte alltid uppfyller Livsmedelsverkets krav. Ost ska vara möglig för att smaka som bäst! För att inte tala om surströmming, som skulle märkas som hälsovådlig i alla andra länder än Sverige.

Men i Sverige märker vi alltför mycket alltför snålt. Det borde vara på tiden att tänka lite själva istället.

Extra sorgligt blir det med reaktionen på köttfärspaketen när det är lokalt mald och paketerad köttfärs som drabbas av hysterin. ICA har tvingat många lokala butiker att istället för att mala egen köttfärs lita till centralt i Västerås mald köttfärs. Säkerligen är kraven på hygien och förvaring längre drivna på den stora fabriken i Västerås, jämfört med i den lokala butiken. Men det behövs ju med tanke på de många och långa transporterna och ompackningarna som köttfärsen utsätts för när produktionen centraliseras.

Tillbaka till lokal produktion!

Tillbaks