Journalistikens kris öppnar för bloggarna!

Den senaste undersökningen av journalisternas partisympatier (som gjordes 2005 vid Göteborgs Universitet) visade att två tredjedelar var anhängare till något av partierna i det dåvarande regeringsunderlaget. Men det var framförallt miljöpartister och vänsterpartister det handlade om - socialdemokraterna var underrepresenterade bland journalisterna jämfört med väljarkåren. Liksom moderater, kristdemokrater och centerpartister.

Den som följt den politiska bevakningen de senaste månaderna har säkerligen noterat att snedvridningen i kåren sätter djupa spår i journalistiken. Den ena "skandalen" efter den andra har kokats ihop på en spik. Samma är förhållandet i USA där medierna i huvudsak befolkas av demokrater på yttre vänsterkanten. I USA finns dock ett par viktiga undantag i vänsterkören, kanske främst Fox News. Sådana undantag finns knappast i Sverige.

Tidningar som tidigare hade vissa borgerliga inslag på nyhetsredaktionen, till exempel Svenska Dagbladet, befolkas nu av idel vänsterinriktade journalisthögskoleutbildade. Några få avvikande åsikter kommer fram på ledarsidan. Men det är allt.

Den som vill få sig till del den världssyn som är tongivande i resten av världen måste vända sig till "alternativa media", som exempelvis Contra och Veckans Contra. Eller de många internationella nyhetsmedia som idag finns tillgängliga på ett helt annat sätt än förr.

Den journalistiska krisen innebär att de nyheter som presenteras vinklas, men också att mycket som borde vara uppmärksammat försvinner utan att allmänheten får ta del av det. I USA var det inte någon av de stora drakarna som skrev om Lewinsky-affären utan en då okänd bloggare vid namn Matt Drudge (www.drugereport.com). Också i Sverige börjar bloggarna att betyda alltmer. Det är cirkulerandet av information om väsentliga samhällsfrågor och missförhållanden som rör sig helt utanför de traditionella medierna. Det är både bra och dåligt. Dåligt eftersom medierna inte tar sitt ansvar och behandlar mycket av den information som är central för samhällsutvecklingen, eller behandlar den på ett sätt som på goda grunder kan uppfattas som skevt. Dåligt också eftersom de som tar del av bloggarnas uppgifter ofta har svårt att bedöma kvalitén på det som sägs. Bloggare finns i alla kategorier, från skvallertanter och propagandister som inte bryr sig om vad som är sant eller falskt, vad som är rätt eller fel, bara det gynnar den egna agendan, till ytterst seriösa specialister som bjuder på unika analyser som bara för tiotalet år sedan reserverades för näringslivstoppar som var beredda att betala tiotusentals kronor för kvalificerad och korrekt information. därmed också sagt att det finns mycket av värde att hitta i bloggkulturen. Främst att det är en källa till seriös och alternativ information i ett Sverige där de etablerade sanningarna ligger så långt vid sidan av det som vi ser i resten av världen. Men också en säkerhetsventil. Idag kommer en stor del av allmänheten att vara informerad om det som händer - även om ledande media samfällt försöker hålla tyst.

Tillbaks