|

Veckans Contra nummer 37 2006
12 september 2006
Språket och politiken
Språket är en förutsättning för politiken
Inför riksdagsvalet 2002 framförde Folkpartiet krav på
en enkel språktest för att invandrare skulle beviljas svenskt
medborgarskap och därmed rösträtt i Riksdagsvalet. I årets
Riksdagsval förmådde inte Alliansen ena sig kring att göra
det kravet till sitt.
I Nederländerna har man ett mycket enkelt språktest. Den som
vill bli nederländsk medborgare ska personligen infinna sig på
ett kontor och muntligen framföra sin begäran att bli nederländsk
medborgare. Tjänstemannen som handlägger ärendet ska föra
ett litet samtal kring saken för att kontrollera att den förhoppningsfulle
medborgaren kan kommunicera på nederländska. Inga stora krav
alltså. Men det krävs ett uttryck för en vilja att engagera
sig så pass mycket i det nya landet att man förstår vad
som sker i omgivningen.
Så inte i Sverige. Här räcker det med att en blankett
som fylls i. Den blanketten kan fyllas i av vem som helst, den som söker
behöver inte förstå ett dugg, bara underteckna blanketten.
Troligen inte ens det om han eller hon är analfabet. Det finns inga
som helst krav på den som blir medborgare annat än att han/hon
ska ha bott ett visst antal år i landet och under den tiden inte
ägnat sig åt alltför grov avslöjad brottslighet.
Nästan tragiskt blir det hur människor behandlas inför
riksdagsvalet. Instruktioner och broschyrer inför riksdagsvalet utges
på ett tjugotal språk. Medborgare som inte ens kan ta till
sig HUR man röstar på svenska förutsätts kunna välja
mellan olika politiska partiers program och bedöma vilka som kan
företräda deras intressen. Det kan de naturligtvis inte göra
på något rimligt sätt. De väljarna är lätta
offer för bondfångare och skojare. Många röstar
säkert fel - med utgångspunkt från vad de själva
tänker och tycker.
De rösterna är också tragiska för dem (svenskar och
invandrare) som tar sin roll som medborgare i ett demokratiskt samhälle
på allvar. Som analyserar partiprogram och utspel noggrant innan
de efter stor eftertanke lägger sin röst på ett visst
parti, men riskerar att bli överröstade av människor som
inte ens vet vad de röstat på, men som ändå fått
rösträtt.
En del politiker och journalister ondgör sig ibland över att
röstbenägenheten är lägre bland invandrare än
bland infödda svenskar. Det ska vi tvärtom vara tacksamma för.
Invandrare som inte tagit sig tillräckligt mycket in i det svenska
samhället för att kunna göra ett rationellt val gör
klokt i att avstå från att använda den rösträtt
de inte borde haft från början.
|
|
Tillbaks
|