|

Veckans Contra nummer 8 2006
21 februari 2006
Dåligt utbyte för vägpengarna
Det enda större vägprojektet i Stockholm de senaste tio
åren, Södra Länken, var ett projekt för 8 miljarder
kronor, som trots att markreservationer fanns, grävdes ner
till många miljarder i extra kostnad. Nu diskuteras
"förbifart Stockholm" - en kringfart väster om
Stockholm. Också den vägen, som beräknas kosta 20
miljarder kronor, ska grävas ner. Trots att större delen
av vägen ska byggas i obebyggda områden. Att bygga
tunnel blir i det här fallet femtio procent dyrare än
att bygga vägen i markplanet. Fem-åtta miljarder kan
användas till annat. Till ytterligare vägar (en hel
Södra Länken faktiskt!). Till daghem. Till försvaret.
Till skattesänkningar. Men bara om man bygger vägen i
markplanet. Annars försvinner pengarna på själva
tunnelgrävandet.
Det är naturligt att den som bor på en viss plats
gärna ser att de stora trafiklederna går någon annan
stans. Därför finns det alltid var man än bygger en
väg motståndare till projektet. Men det finns också
många som kommer att ha nytta av det. Kanske
hundratusentals personer, vilket ska vägas mot de
nackdelar som några få drabbas av.
Ett sätt att undvika konflikt med lokala intressen är
att bygga allt större del av nya väghar i tunnel. Men
det kostar och vi får alltså mindre väg för
pengarna.
Det är naturligtvis rimligt att bygga tunnlar när
topografin så kräver och undantagsvis när det gäller
framkomlighet i de allra största städernas centrala
delar. Men Södra Länken och Förbifart Stockholm går
inte genom några centrala delar av Stockholms-regionen. De
berör periferin där det finns gott om plats.
Till saken hör dessutom att säkerhetsfrågorna, oavsett
hur stora belopp som satsas, kommer att vara ett svårare
problem i en tunnel än på marken. Det har inträffat
flera svåra olyckor i tunnlarna genom Alperna med
sammanlagt hundratals döda. Följderna av en brand blir
svårare och olyckor är mer svårbemästrade om de
inträffar i en tunnel. Vid vanliga bilolyckor blir det
också svårare med undsättningen i en tunnel. Tunneln
i
sig öppnar också möjligheter för fantasifulla
terrorister, inte minst när det gäller tunnlar som är
långa och tättrafikerade.
Tunneln är ett sätt att undvika konflikter med boende,
men främst på skattebetalarnas bekostnad. Det blir i de
allra flesta fall billigare att köpa ut de som drabbas av
en väg ovan mark. Och vi kan få mycket mer valuta för
de vägpengar som vi behöver för att få effektiva
kommunikationer. |
|
Tillbaks
|