|

Veckans Contra nummer 3 2006
17 januari 2006
Invandrarna och brottsligheten
Brottsförebyggande Rådet har för andra gången (förra
gången var för tolv år sedan) gjort en studie av invandrarna
och brottsligheten. Det har varit en mycket het politisk potatis och rapporten
har försenats gång på gång för att tvättas
till så att den blev mer politiskt korrekt. Pressmeddelandet om
rapporten handlade om att etniska svenskar var skyldiga till de flesta
brotten i samhället, något som också slogs upp i en del
tidningar. Påståendet är naturligtvis riktigt. Knappt
80 procent av Sveriges befolkning är etniska svenskar (definierat
som att bägge föräldrarna är födda i Sverige
- varken Kungen eller Kronprinsessan Victoria är därmed definierade
som svenskar i BRÅs studie). Att dessa knappa 80 procent av befolkningen
lyckas begå 55 procent av brotten anses vara kontentan av studien
enligt pressmeddelandet. Att detta betyder att de dryga 20 procent med
minst en utlandsfödd förälder begick 38 procent av brotten
(återstående 7 procent avsåg personer som var tillfälligt
i Sverige) var inte lika intressant.
Rapporten är i vissa avseenden tunnare än den som gjordes för
tolv år sedan - den innehåller till exempel ingen uppdelning
av de olika brotten efter geografisk hemvist för brottslingen. I
1986 års rapport konstaterades till exempel att personer från
Västasien och Nordafrika var - jämfört med andra invandrare
- kraftigt överrepresenterade vad gäller våldtäkter.
Om det fortfarande är så kan man i 2005 års rapport inte
sluta sig till av hittills publicerade data.
Vi har tittat på rapporten för att förmedla mer av dess
centrala innehåll - så långt det nu är publicerat.
Rapporten bygger på 6 miljoner brott begångna under perioden
1997-2001. För 1,5 miljoner av brotten finns det minst en misstänkt
person registrerad. Av de misstänkta är som nämnt 7 procent
inte folkbokförda i Sverige och de har inte vidare analyserats av
BRÅ. De kan ju inte vad gäller brottsfrekvensen relateras till
något egentligt tal. Ryssar och litauer reser ju till exempel ibland
till Sverige enbart för att ge sig ut på stöldturné
- och de är ju inte alls registrerade i Sverige (lika lite som svenska
fyllon som misshandlar och våldtar i Grekland och på Mallorca
är registrerade där). Till de som inte är folkbokförda
hör även studenter, turister och personer som inte fått
uppehållstillstånd.
BRÅ har delat in de misstänkta i fyra kategorier, personer
födda utomlands, personer födda i Sverige med två utlandsfödda
föräldrar, personer födda i Sverige med en utlandsfödd
förälder och personer födda i Sverige med bägge föräldrarna
födda i Sverige.
Brottsbenägenheten mäts sedan som en över- eller underrepresentation
i jämförelse med hela materialet (eller i en del fall jämfört
med personer med två svenskfödda föräldrar). En överrepresentation
på 2 betyder då att den aktuella kategorin begått dubbelt
så många brott per individ som jämförelsegruppen.
Om man tittar på hela undersökningen - alltså både
svenskar och personer med utländsk bakgrund - finns det stora skillnader
mellan olika grupper.
Män har en överrepresentation på 3,5 jämfört
med kvinnor
Personer i åldrarna 15-17 har en överrepresentation på
2,5 jämfört med personer över 40
Personer med socialbidrag har en överrepresentation på 6,1
Personer som ej gått gymnasium har en överrepresentation på
5,7 jämfört med akademiker
Personer med inkomst under 40.000 kronor har en överrepresentation
på 5,3 jämfört med personer som tjänar över
360.000
De studerade invandrargrupperna är i vissa avseenden överrepresenterade
i just de kategorier som har hög brottsbenägenhet och därför
har BRÅ "standardiserat" materialet, dvs räknat brottsligheten
per kategori och sedan räknat upp eller ner brottsligheten för
att jämförelsegruppen ska ha exakt samma sammansättning
som svenskar när det gäller ålder, kön, utbildning
etc.
När detta är gjort kommer man fram till följande:
Brottsfrekvens
Båda föräldrarna födda i Sverige 0,8
Ena föräldern född i Sverige 1,1
Båda föräldrarna födda i utlandet 1,6
Själv född i utlandet 2,0
Totalt 1,0
Sammanfattningsvis personer födda i utlandet är dubbelt så
brottsbenägna som personer med två i Sverige födda föräldrar
- även standardiserat för sociologiska faktorer som påverkar
brottsbenägenheten
För personer födda utanför Sverige har man tittat på
hemlandet:
Norden (utom Sverige) 1,4
"Gamla" EU (utom Norden) 1,1
Senaste tio EU-länderna 1,8
Övriga Europa 2,1
USA, Kanada m fl 0,9
Övriga Nordamerika 2,6
Sydamerika 2,6
Västasien 3,0
Södra Centralasien 2,5
Sydostasien 1,7
Östasien 0,8
Nordafrika 3,7
Östafrika 2,8
Övriga Afrika 4,2
Vid en djupdykning i siffrorna kan noteras att "Övriga Europa"
till 81 procent är Jugoslavien, Bosnien och Turkiet. Att Sydamerika
till 59 procent är Chile, att Västasien till 93 procent är
Irak, Libanon och Syrien, att Södra Centralasien till 70 procent
är Iran, att Ostasien till 49 procent är Sydkorea, att Östafrika
till 84 procent är Etiopien, Somalia och Eritrea och att Övriga
Afrika till 29 procent är Gambia. Både Östasien och Övriga
Afrika är små grupper, där speciella förhållanden
gör att statistiken får ett tvivelaktigt värde. Östasien
torde till exempel till ungefär hälften bestå av adoptivbarn
som ju kulturellt borde räknas som svenskar. "Övriga Afrika"
består till en mycket stor del av gambianer och det är känt
att just gambianer står för en stor del av knarkhandeln i Stockholm.
Knarkligorna har år efter år kallat på förstärkning
hemifrån och en hel del av dem åker fast. Det troliga är
att övriga övriga Afrika (dvs ej gambianer) har betydligt lägre
siffror. Av chilenarna i Sverige är en mycket hög andel kommunister
(som inte sällan tillbringade några år i det kommunistiska
Östeuropa innan de kom till Sverige) - att kommunister rent generellt
har en annan syn på äganderätten än demokratiskt
sinnade personer kan mycket väl ha satt sina spår i brottsstatistiken,
vilket alltså talar för att icke-kommunistiska sydamerikaner
har bättre siffror än de som syns i tabellen.
BRÅ har också tittat på vilka brott som begås
av de olika kategorierna, men denna gång är det alltså
inte möjligt att se vilka geografiska regioner som kan kopplas till
brotten. Vi nöjer oss med att titta på överrepresentationen
för personer födda utomlands jämfört med personer
med två föräldrar födda i Sverige (de andra grupperna
ligger någonstans emellan):
Våldtäkt 5,1
Mord och dråp 4,1
Rån 4,0
Olaga hot 3,7
Stöld i butiker 3,5
Misshandel 3,0
Narkotikabrott 2,2
Bostadsinbrott 1,6
Skadegörelse 1,5
Rattfylleri 1,4
Här har vi nöjt oss med att redovisa siffrorna. En grundligare
analys kommer med tiden i pappers-Contra. |
|
Tillbaks
|