
Veckans Contra nummer 48 2004
1 december 2004
Bisarrt slöseri i försvaret -miljarder satsas utan försvarseffekt
Sveriges skattebetalare satsar varje år över 40 miljarder
kronor på försvaret. Skillnaden mellan de olika partiernas
bud när det gäller försvarsbudgeten är mindre än
1 procent (mellan moderaterna och socialdemokraterna). I inget av förslagen
får vi dock någon försvarskraft att tala om för
de satsade mångmiljardbeloppen. Försvarets mobiliserade styrka
bantas från 750.000 man (1990) tilll cirka 30.000 om några
år. Antalet värnpliktiga som utbildas varje år minskas
från tidigare 50.000 till 10.000. Och för detta ska vi betala
40 miljarder!
Försvarspolitikerna säger att det inte finns något hot
att tala om idag. Visst, hotet just nu är mindre än tidigare.
Men vi vet mycket lite om hur det ser ut om fem eller tio år, med
ett Ryssland som redan idag påbörjat återuppbyggnaden
av den havererade krigsmakten.
Det finns ett oss närbeläget Försvarsdepartement som har
en helt annan syn på det strategiska läget i vårt närområde.
Följande text har vi hämtat från officiellt svenskspråkigt
material på Finländska Försvarsmaktens hemsida, Du kan
läsa mer på http://www.mil.fi/perustietoa/julkaisut/sotilaallinen_maanpuolustus/sotmp_ruotsi_02.pdf
"Säkerhetssituationen i Nordeuropa utgör en del av den
globala och europeiska utvecklingen och den är av permanent strategisk
betydelse. Nordeuropas luft-, havs och landområden har bibehållit
sin strategiska betydelse för Ryssland och stormaktsrelationerna.
Kolaområdets framtid påverkas i synnerhet av vilken riktning
Rysslands kärnvapenpolitik tar. S:t Petersburg är fortsättningsvis
ett viktigt centrum för Ryssland. Leningrads militärdistrikt
förblir även i framtiden ett viktigt placeringsområde
för trupper och beväpning. Den militära situationen i Östersjöområdet
har förblivit stabil och rustningsnivån har sjunkit. NATO:s
inverkan och handlingsmöjligheter i området har ökat.
För Rysslands sjöförsvar har Finska vikens strategiska
betydelse ökat efter förlusten av baserna i de baltiska länderna.
Stabiliteten i Östersjöområdet påverkas av utvecklingen
av det ryska Kaliningradområdets framtid som basområde samt
dess politiska och ekonomiska utveckling. Efter att ha återvunnit
sin självständighet har de baltiska länderna förbättrat
sina säkerhetsarrangemang. De baltiska ländernas framtida säkerhetspolitiska
lösningar är betydelsefulla för stabiliteten i Östersjöområdet
och hela Nordeuropa. Betydelsen av Sveriges och Finlands försvarsförmåga
samt ländernas samarbetsmöjligheter är viktiga faktorer
för områdets säkerhet. Inga väsentliga förändringar
har inträffat i den militära ställningen för Finlands
olika områden. Luftrummet och nordligaste Finland behåller
sin betydelse på grund av närområdenas stormaktstrategiska
vikt."
"Finland bör bibehålla en trovärdig försvarsförmåga
för att trygga sin nationella självständighet och territorriella
integritet. En trovärdig försvarsförmåga förebygger
uppkomsten av militära hot mot säkerheten. Den säkerhetspolitik
som Finland bedriver och landets trovärdiga försvarsförmåga
erbjuder statsledningen medel och verktyg för att reglera den nationella
försvarsberedskapen, allt från territorialövervakning
och avvärjande av territoriella kränkningar till ett sådant
försvar av riket som kräver totalförsvarets samtliga resurser."
"Till grund för försvarsplaneringen används fyra kris-
och hotmodeller.
– En regional kris, som kan ha verkningar för Finlands del.
– Politisk, ekonomisk och militär påtryckning, som kan
inbegripa hot med militära maktmedel samt begränsad användning
av sådana.
– Ett strategiskt överfall som avser att tvinga landets ledning
att acceptera önskade lösningar genom att vidta aktioner med
förlamande konsekvenser mot livsviktiga objekt och funktioner i samhälle
samt mot försvarssystemet.
– Ett omfattande anfall som syftar till att erövra strategiskt
viktiga områden eller att utnyttja Finlands territorium mot tredje
part."
"Vårt territoriella försvarssystem är produkten av
ett långvarigt utvecklingsarbete. Dess effektivitet grundar sig
på ett territoriellt ledningssystem som ständigt är redo,
på att man snabbt och decentraliserat kan ställa upp trupper
och på en ändamålsenlig användning av dem. Trupperna
har utbildats för stridsverksamhet enligt den taktik vi utvecklat
och till att utnyttja rådande förhållanden. Den allmänna
värnplikten garanterar en tillräckligt stor reserv för
att man skall kunna ställa upp en krigstida försvarsmakt."
"Målet för regleringen av försvarsmaktens beredskap
är att i syfte att förhindra krig skapa en militär styrka
som läget och en beräknad hotbild förutsätter. Försvarsmakten
kan med egna inre åtgärder öka sin beredskap exempelvis
genom spaningsverksamhet, övervakning eller genom skyddande av objekt.
I ett skärpt internationellt läge och vid krigshot kallas reservister
till repetitionsövningar eller extra tjänstgöring. Förutnämnda
åtgärder förutsätter tilläggsresurser för
försvarsmakten... Den krigstida försvarsmaktens styrka är
för närvarande maximalt ca 490 000 man. Enligt statsrådets
säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse sjunker försvarsmaktens
krigstida totalstyrka t.o.m. år 2008 till ca 350 000 man... Årligen
fullgör ca 30 000 värnpliktiga sin beväringstjänst.
Vid repetitionsövningarna utbildas årligen ca 35 000 reservister."
Finlands försvar kostar de finska skattebetalarna 16 miljarder kronor
om året. För det får landet 350.000 man, tunga F-18 plan
istället för de lätta Gripen-planen och en finsk pansarbrigad
har 36 haubitsar mot hela det svenska försvarets planerade 31!
Det svenska Försvaret är ett bedrägeri mot allmänheten.
Det kostar mer än dubbelt mot det finska, men är bara bråkdelen
så starkt. |
|
Tillbaks
|