Det måste gå att ifrågasätta världens högsta skatter

Sverige har världens högsta skatter.
I veckan tog ledaren för det parti som mest konsekvent krävt en annan ordning, Fredrik Reinfeldt från moderaterna, avstånd från partiets gamla politik. Nu finns det alltså sju partier i Riksdagen som i huvudsak tycker att det är bra att vårt land har världens högsta skatter.

Reinfeldt lät datasimuleringar från Riskdagens utredningstjänst (RUT) avgöra partiets politik. RUT använder sig av ett program som utvecklats av statliga Konjunkturinstitutet. Det är en ganska statisk modell där man kan simulera olika skatteändringar. De som gjort programmet lägger in mängder av antaganden om hur ekonomin fungerar och de antagandena styr i hög utsträckning utfallet av simuleringarna. De fem som hanterar programmet hos RUT avgör detaljerna i utfallet. Det förefaller milt sagt tveksamt att lägga ett helt partis skattepolitik i händerna på några programmerare hos Konjunkturinstitutet och några tjänstemän med okänd partifärg på Riksdagens kansli. Men det är vad som skett.
Reinfeldt kom fram till att Moderaternas skattepolitiska förslag skulle ha gett störst skattesänkningar åt de som betalar mest skatt och minst åt de som betalar minst. Inte särskilt konstigt. Det är naturligtvis de som betalar mycket skatt som behöver sänkningar, inte de som betalar lite. Men de sensationella slutsatserna skulle föranleda en omprövning av partiets skattepolitiska program.

Skattestatistiken brukar räkna med deciler, där man delar in befolkningen i tiondelar. Första decilen är den tiondel som har lägst inkomster. Tionde decilen är den tiondel som har högst inkomster.
Den statliga inkomstskatten är utformad så att bara de fyra högsta decilerna över huvud taget betalar statlig skatt. Då är det också ganska självklart att alla sänkningar av de statliga skatterna leder till att de som faktiskt betalar statlig skatt får sänkningar. Inte de som ingen statlig skatt betalar.

Alldeles bortsett från vilka grupper som betalar skatt så ville Reinfeldt även ändra Moderaternas budgetförslag så att det sammanlagda skattetrycket skulle bli 20 miljarder högre än enligt tidigare förslag. Borta är alla tankar om att rätt genomförda skattesänkningar faktiskt ska få fart på ekonomin (och skattebetalningarna). Borta är också tanken att faktiskt röja i träsket av statliga utgifter. Nu är det RUTs bokhållarprogram som gäller.

I ett land som har världens högsta skatter måste det finnas utrymme för ett parti som har en avvikande uppfattning i skattefrågan. Men Reinfeldt har bestämt att svenska folket ska berövas det alternativ som faktiskt fanns. Han tror sig tydligen inte kunna argumentera för den politik som en stor del av svenska folket känner är rätt och riktig. En del av svenska folket som faktiskt också har rätt att kräva representation i de beslutande församlingarna.

Perssons Sverige blir alltmer som Putins Ryssland. Herr P. bestämmer. Tidningarna och etermedierna följer till punkt och pricka herr P:s agenda. Och den oppositionspolitiker som har en avvikande uppfattning blir snart utfryst. Valen blir mest på låtsas. De olika partierna representerar bara olika varianter av herr P:s program. Och vad man än röstar på är det herr P:s program som kommer att genomföras.

Att Sverige ska ha världens högsta skatter och världens näst några oljeländer största offentliga sektor kan inte vara en gång för alla givet. Gamla och nya partier har en möjlighet som aldrig förr att kapa åt sig en stor del av väljarkåren.

Tillbaks