
Veckans Contra nummer 43 2003
24 oktober 2003
Aktieägare mer ansvarsfulla än väljare
Hade Stockholms finansborgarråd Annika Billström istället
för att hantera Stockholms Stads budget på 45 miljarder kronor
varit direktör i ett börsnoterat bolag hade hennes hanterande
av pengarna gjort att hon åkt ut fortare än kvickt. Skandia-direktörernas
värsta excesser är små blygsamma streck i kanten i jämförelse
med vad Annika Billström tar sig till. Och hon gör det på
skattebetalarnas bekostnad.
Ett av hennes vallöften var att göra om den så kallade
"Skatteskrapan" till studentlägenheter. Skatteskrapan som
byggdes som kontor åt skattemyndigheten ägdes av det statliga
fastighetsbolaget Vasakronan. Bolaget drev upp hyresnivån så
kraftigt att hela skattemyndigheten flyttade till närbelägna
mycket billigare lokaler. På dagens hyresmarknad i Stockholm står
hundratusentals kvadratmeter kontorslokaler tomma. Vasakronan stod inför
ett gigantiskt problem. Stockholms Stad ryckte in och löste det.
Staden bytte bort fullt uthyrda kontorsfastigheter i attraktiva Hötorgs-City
mot den snart tomma Skatteskrapan. Kostnaden för staden blev 600
miljoner kronor. Tanken är att bygga 600 studentrum i skrapan. Problemet
är att byggnaden enbart använts för kontor. Vatten och
avlopp finns endast i den centrala delen av fastigheten, närmast
hisschaktet. Kontorsrummen, som ska bli studentrum, ligger i fyra vingar
ut från den centrala byggnaden. I vingarna saknas vatten och avlopp.
Hela huset måste alltså renoveras från grunden och alla
som rivit i gamla hus vet att sådant kostar. Kostnaden uppskattas
till osannolika 600 miljoner kronor. Varje studentrum kommer därmed
att kosta 2 miljoner kronor, ett pris som ger en rejäl trerumslägenhet
(bostadsrätt) i centrala Stockholm, tre sådana lägenheter
i närförort eller en femrumsvilla med goda kommunikationer i
en lite mer avlägsen förort. Hyran för studentrummet måste
bli cirka 15.000 kronor i månaden - om staden ska få igen
satsade pengar. Tror någon att det blir studenter med 7.000 kronor
i studiemedel eller Stockholms skattebetalare som får stå
för notan?
Ett annat av Annika Billströms vallöften var att bygga 20.000
lägenheter under mandatperioden. Sedan aktuella projekt (från
den tidigare borgerliga regimen) om 6.000 lägenheter stoppats av
koalitionspartnern Miljöpartiet under det gångna året,
påbörjades under tredje kvartalet 2003 hela 128 lägenheter.
Just det 128! Flertalet villor eller bostadsrätter. Billströms
lösning på problemet blev att börja köpa lägenheter
på den öppna marknaden. Byggföretaget JM, som gjort sig
känt som byggare av exklusiva bostadsrättslägenheter, har
kört huvudet i väggen. Det är tvärstopp på försäljningen
av nya lägenheter och bolaget står med den ena tomma fastigheten
efter den andra, där man misslyckas med att få betalt det man
tänkt sig. I en fungerande marknadsekonomi är det aktieägarna
som får stå för misslyckade satsningar. I Stockholms
Stad räddar den socialdemokratiska majoriteten byggbolagen genom
att köpa färdiga eller nästan färdiga fastigheter
som är osäljbara till de priser bolagen tänkt sig från
början. Förra veckan köpte kommunala Svenska Bostäder
för andra gången en fastighet under byggnad från JM.
JM rapporterar i ett pressmeddelande att affären förväntas
ge resultateffekten noll. Dvs bolaget får kostnaden täckt,
trots att bostäderna var exklusiva och påkostade. Svenska Bostäder,
som finansieras av skattebetalarna, anser sig dock ha råd att köpa
fastigheterna och sedan hyra ut dem till reglerade och låga hyror.
De blivande hyresgästerna är att gratulera. Stockholms skattebetalare
att beklaga. De bostadssökande är inte hjälpta, för
hade Svenska Bostäder inte köpt fastigheten hade JM tvingats
sänka priserna tills marknaden var beredd att betala. Lägenheterna
hade då kommit ut på marknaden och andra (billigare) lägenheter
blivit lediga. Affären tillför inte bostadsmarknaden en enda
lägenhet. Den räddar däremot JMs aktieägare från
förluster, en räddning som sker på skattebetalarnas bekostnad.
Annika Billströms tredje vallöfte var att det under mandatperioden
inte skulle bli några biltullar/trängselavgifter i Stockholm.
Det löftet bröts redan under förhandlingarna för att
ge Göran Persson majoritetsunderlag i Riksdagen. Socialdemokraterna
i Stockholms Stadshus ställde glatt upp på att bryta ett av
de vallöften som de skrivit in i sitt "kontrakt med stockholmarna".
Annika Billström uttalar sig nu förvånat över hur
få som är motståndare till biltullarna. Enligt en undersökning
"bara" 68 procent av väljarna. Dock motsvarar det 76 procent
av dem som uttalade en uppfattning, eftersom bara 22 procent sade sig
vara för. I grannkommunerna röstade 80 procent mot avgifterna
i de folkomröstningar som hölls i september. Trots erforderliga
30.000 insamlade röster för en kommunal folkomröstning
blir det ingen sådan - förrän efter tullarnas införande.
Billström har redan tagit ungefär en halv miljard av skattebetalarnas
pengar för att beställa utrustning till tullstationerna för
något som officiellt beskrivs som en försöksverksamhet
och där väljarna i efterhand ska få rösta (kanske)
om de vill ha det de redan röstat nej till i kommunalvalet 2002.
Bara på Skatteskrapan och tullstationerna försvinner 5 procent
av skatteintäkterna.
Ingen tvekan om att aktieägare i ett företag inte skulle låta
en sådan person bli långlivad vid kassakistan. Skandia är
ett föredöme i återhållsamhet jämfört
med Stockholms stad.
|
|
Tillbaks
|