Kritisera Thomas Bodström, inte Skandia, för lägenhetsaffärerna

De senaste veckorna har drevet gått mot försäkringsbolaget Skandia. Ett av skälen har varit bolagets lägenhetsaffärer. I ett fall har en direktör fått köpa en bostadsrätt billigt. I andra fall har ledande företrädare för Skandia och i några fall deras barn fått hyra lägenheter i Skandias stora fastighetsbestånd.
Kritisera gärna lägenhetsaffärerna, men kritisera inte Skandia! Affärerna kan sticka allmänheten i ögonen, men orsaken till att de gör det är att lagstiftningen är bisarr. Inte att Skandia skulle göra något otillbörligt. Ska någon pekas ut som ansvarig är det justitieminister Thomas Bodström, som är ansvarig för bostadspolitiken.

Staten har fastställt att rätten till ett hyreskontrakt saknar värde. Att någon får hyra en bra lägenhet till en låg pris är alltså enligt nu gällande svensk lag inte en förmån. Vem som helst antas i princip få hyra lägenheten till samma hyra. Att det råkade bli Skandia-direktören Lars-Eric Pettersson har enligt lagstiftningens grundprincip bara med slumpen att göra. För Andersson eller Lundström hade fått hyra samma lägenhet till exakt samma pris. Vi vet naturligtvis alla (utom Thomas Bodström) att det inte är så i praktiken. Andersson och Lundström kommer inte över kontraktet utan kontakter eller svarta pengar. Men hela hyreslagstiftningen bygger på den falska föreställningen att Andersson, Pettersson och Lundström har samma möjligheter. Och skulle Lundström ha bjudit över Pettersson och Skandia ha hyrt ut till honom istället för till sin egen VD Pettersson, hade Lundström efter några månader kunnat stämma Skandia för att de tog ut för hög hyra och fått överhyran tillbakabetald.
Varför ska Skandia under rådande lagstiftning hyra ut till någon annan än de som bolaget självt har fördel av att hyra ut till och samtidigt är goda betalare? Med en reglerad hyresmarknad blir praktiken den som den blev i Skandia-fallet. Det är inte Skandia som gjort fel, det är lagstiftningen som är fel! För Pettersson tjänade inte en krona i lägre i hyra än vad Skandia fått av Lundström eller Andersson.

Fastighetsägarförbundet har nyligen gjort en undersökning av hyorna på Torstenssonsgatan i Stockholm (en av Östermalms finaste adresser) och Tensta Allé (i "invandrargettot" Tensta). Hyrorna på Östermalm är cirka 15 procent högre än hyrorna i Tensta. Hyrorna är artificiellt reglerade av politikerna. Bostadsrättspriserna är 5-10 gånger (400 till 900 procent) högre på Östermalm jämfört med Tensta. Det är prisrelationen som marknaden bestämt. Så länge politikena tvingar fram fel prissättning på hyreslägenheter kommer skillnaden mellan det verkliga priset och det officiella priset att slutas med köer, svarta pengar eller kontakter. I Skandias fall var det kontakter. Betydligt smakligare än svarta pengar!

Liknande bakgrund har vi till fallet när Skandiadirektören Jan R. Carendi fick köpa en bostadsrätt för 15.000 kronor per kvadratmeter, trots att marknadspriset låg mellan 25.000 och 30.000 kronor per kvadratmeter. Visst gjorde Carendi en bra affär. Men det gjorde Skandia också. Som hyresfastighet avkastade inte lägenheten för mer än 10.000 kronor per kvadratmeter. Allt däröver var vid försäljningen ren vinst för Skandia. Skandia kunde ha sålt till ett fastighetsbolag för 10.000 kronor per kvadratmeter. Eller till hyresgästerna för 15.000 kronor per kvadratmeter (på grund av allt politiskt strul kräver köpare av bostadsrätter nomalt rejäl rabatt jämfört med marknadspriset på bostadsrätterna sålda som färdigbildade bostadsrätter en och en). Bägge parter tjänar på den affären som Skandia gjorde och alla andra hyresgäster fick köpa till samma villkor som Carendi. Återigen är det helt fel att skjuta på Skandia. Skjut på Thomas Bodström istället. Det är han som ser till att ett orimligt system av unken socialistisk pisreglering består och förstör det som kunde varit en fungerande bostadsmarknad.

Tillbaks