Usla svenska affärer i USA

Straxt före jul sålde Skandia sitt amerikanska bolag American Skandia till det amerikanska försäkringsbolaget Prudential. Skandia fick ungefär tio miljarder kronor för sitt dotterbolag. Problemet var att Skandia lagt ner cirka 15 miljarder på bolaget. De svenska aktieägarna har alltså förlorat 5 miljarder kronor på Skandias amerikanska affärer, som tidigare lovordats i svensk affärspress och höjt Skandias aktiekurs till skyarna.

Det är inte första gången svenska försäkringsbolag förlorar stora pengar i USA. Under det tidiga 1990-talet köpte Trygg-Hansa det amerikanska försäkringsbolaget Home Insurance. Efter ett par års förluster blev affären Trygg-Hansa övermäktig. Resterna av det en gång stora och lönsamma Home Insurance såldes till det schweiziska försäkringsbolaget Zurich. Trygg-Hansas förluster blev cirka 10 miljarder kronor, vilket öppnade för att bolaget några år senare kunde köpas upp av Skandinaviska Enskilda Banken.

En av 1990-talets svenska affärshjältar var Percy Barnevik, mannen som skapade ABB och sedan gav sig på en våldsam uppköpsrunda i hela världen. Bland de bolag som köptes var amerikanska Combustion Engineering. Inte nog med att ABB förlorat i stort sett hela det kapital som satsades på köpet av Combustion Engineering, ABB har dessutom fått skjuta till miljarder för att täcka skadeståndskrav från asbestskadade, som stämt Combustion Engineering. Det förtjänar att noteras att skadorna uppstått långt innan ABB tog över företaget. De totala förlusterna på ABBs Combustion-affär kan uppskattas till 15 miljarder kronor.

Ett decennium tidigare, under 1980-talet, var den stora svenska hjälten i USA Ericsson som hade både kabelföretag och PC-försäljning i stor skala på den amerikanska marknaden. Ericsson tvingades dra sig ur bägge affärerna med miljardförluster som följd.

Medicinteknikföretaget Gambros satsningar på en kedja av njurdialyskliniker är idag en svår kvarnsten om Gambros hals.

Volvos förvärv av GMs och Renaults lastbilstillverkning i USA har inte heller gjort aktieägarna glada. Men Volvo har dock hittills kunnat hålla näsan över vattenytan. Men någon nämnvärd avkastning till aktieägarna har de stora investeringarna inte gett. Inte heller Electrolux vitvaruföretag i USA gör en aktieägare glad, men än så länge är förlusterna hanterliga. Om de förblir hanterliga sedan inkommande asbeststämningar hanterats återstår att se.
Många andra svenska företag har misslyckats i mindre skala i USA.

Det finns dock några som (ännu inte) misslyckats, det ska erkännas. Det är dels Ikea (som är privatägt och därför kraftigt avviker från andra svenska storföretag i sin ledningsfilosofi), dels Skanska och H&M. Men hur länge dessa företag ska klara sig undan den stora smällen är osäkert. H&M gör förluster i USA, men de har å andra sidan bara varit igång ett par år.

Det finns också företag som enbart säljer sina i Sverige tillverkade produkter via amerikanska återförsäljarbolag, som Volvo (personbilar), Saab, AstraZeneca och andra. Det är en affärsmodell som verkar kunna fungera framgångsrikt även för svenska företag i USA.

I övrigt får vi dessvärre notera att de svenska företagen inte är tillräckligt vassa för att nå framgångar i USA. Några av de största företagen i vårt land har satsat tungt och misslyckats. En del har efter det misslyckandet fallit tillbaka så att de inte längre är att räkna bland Sveriges toppföretag. Det kan finnas många skäl till misslyckandena i USA. Ett är att svenska företagsledare känner sig mycket hemma med amerikanskt språk och affärskultur. Men det är sällan de är så väl insatta som de tror, särskilt när det gäller det amerikanska rättssystemet. Även i de tuffaste svenska företagsledarna ligger det en välfärdsstatlig lagom och konsensus-själ och lurar. Kanske till och med en röst på (s) eller åtminstone nära förbindelser med den socialdemokratiska nomenklaturan. Det behövs något annat när man ger sig in på världens tuffaste marknad.

Tillbaks