Stiftelsen Contras verksamhetsberättelse 1996

Styrelsen för Stiftelsen Contra avger följande verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 1996.

Stiftelsen Contras ändamål
Ur stadgarnas paragraf 3:
Stiftelsens ändamål är att till allmänheten och politiska opinionsbildare sprida information i politiska frågor. Stiftelsen skall härvid slå vakt om de traditionella västerländska idealen frihet, framsteg och demokrati, liksom om det på marknadsekonomin baserade ekonomiska systemet såsom en nödvändig förutsättning för dessa ideals uppnående.

Styrelsen
Styrelsen har under året bestått av Géza Mólnár (ordförande), C G Holm, Christer Arkefors och Tommy Hansson.

Styrelsen har haft två protokollförda sammanträden, vartill kommer årets konferens som redovisas nedan i särskild ordning.

Personal
Stiftelsen har under året saknat anställd personal.

Ett stort antal personer har gjort betydande frivilliga arbetsinsatser. Stiftelsens verksamhet hade inte varit möjlig att bedriva i den omfattning som skett utan ett helhjärtat engagemang från ett stort antal idealister.

Konferens
Den 7 september anordnades årets sedvanliga höstkonferens med deltagande av åtta personer ombord på M/S Rosella. Under konferensen, som samlade deltagare från olika delar av landet planerades och diskuterades den kommande verksamheten.

Tidningen
Tidskriften Contra har under året utgetts med sex nummer. Den tryckta upplagan har varierat mellan 1 300 och 1 500 exemplar. Större delen av upplagan har distribuerats till prenumeranter, medan en mindre del använts för lösnummerförsäljning och för utskick i prenumerantvärvande syfte. Ett tjugotal tidningsförsäljare säljer Contra. Antalet utökades i samband med den omfattande publicitet om Contra som förekom i anslutning till nummer 5 1996. Den gatuförsäljning som upptogs under 1994 har fortsatt med oregelbundna mellanrum.

Antalet prenumeranter har varit i stort sett oförändrat. Prenumerationsavgiften har under året uppgått till 145:-, men prenumeranterna har rekommenderats att betala 200 kronor jämnt.

Contra strävar efter att öka upplagan genom att vinna nya läsare i politiskt medvetna borgerliga grupper. Det huvudsakliga medlet är att sprida gratisexemplar och prenumerationserbjudanden till lämpliga målgrupper. Där så är möjligt träffas överenskommelse om distribution enligt lämpliga utomstående adressregister.

Tidskriften produceras i stor utsträckning under medverkan av frivillig arbetskraft. Tidskriften har satts och redigerats med desktop-teknik på en Apple Macintosh-anläggning som ägs av Contra.

Tidningens två första nummer trycktes av Vänersborgs Offset AB i Vänersborg. Sedan Vänersborgs Offset gått i konkurs upphörde samarbetet – efter tjugo år. Nummer 3 och 4 av Contra trycktes av Johfong AB i Vänersborg. Tyvärr levde Johfong inte upp till Contras kvalitetsönskemål för trycket och Contra beslöt därför att byta till ett nytt tryckeri. Valet för på Abrahamssons Tryckeri AB i Karlskrona, som dock mitt under tryckningen av nr 5, efter krav från facket, drog tillbaka sitt åtagande att trycka tidskriften, vars tryckning sedan övertogs av Mönsterås Tryckeri AB. Mönsterås Tryckeri gjorde ett uselt jobb och begärde därutöver ett trettio procent högre pris än det som Abrahamssons offererat. Contra vägrade att betala mer än vad Abrahamssons offererat med nedsättning på 15 procent för ett uselt tryckarbete. Till nummer 6 1996 utsågs Litohuset AB i Stockholm som tryckeri, men även detta tryckeri backade ur åtagandet under pågående arbete. Arbetet överfördes då till Imprinta AB i Stockholm, som tryckte 1996 års sista nummer.

Tommy Hansson har varit ansvarig utgivare under året.

I samband med utgivningen av Contra nummer 5 1996 pågick en massiv massmedial uppmärksamhet kring teorier om mordet på Olof Palme. Bara några dagar innan tidningen skulle publiceras framfördes från Sydafrika via svenska media beskyllningar mot Contras Mellanöstern-korrespondent Bertil Wedin att han skulle vara involverad i mordet. Detta medförde en omfattande publicitet kring Contra, huvudsakligen av ofördelaktigt slag. Det medförde även problem vad avser tryckningen se ovan. Dock medförde uppståndelsen också att Contra till Aftonbladet kunde sälja rätten till den artikel av Bertil Wedin om Palme-mordet som ingick i nummer 5 1996. Intäkten för denna enda artikel var betydande sett i relation till Contras omsättning.

Genom de stora frivilliga arbetsinsatserna har produktionskostnaden hållits nere vid ungefär hälften av vad den skulle varit om alla delar av produktionen upphandlats på marknaden.

Contras redaktionella politik
Contra har inga ambitioner att ge en helhetsbild av det som sker i Sverige och världen. Med bara sex nummer per år är det omöjligt. Redaktionen inriktar sig därför istället på att presentera information som kompletterar den bild som förmedlas av media som sprids oftare. Den som bara läser Contra för att få veta vad som händer får inte hela bilden. Men vi vet också att inte en enda av Contras läsare har Contra som enda informationskälla om vad som händer. Vi kan därför kosta på oss att vara lite annorlunda i vårt val av material. Det är själva kärnpunkten i Contras redaktionella politik. Vi tar fram det som inte finns att hämta på annat håll. Vi presenterar det som är väsentligt men svårtillgängligt. Vi vidgar läsarnas vyer.

Vi är samtidigt mycket noga med källkontroll och det hör därför till de mycket sällsynta undantagen att Contra innehåller missvisande uppgifter.

Contras läsare
Contras läsare har en åldersfördelning som ligger något under svenska folkets ålderfördelning. Mer än hälften av läsarna anser sig vara konservativa, en fjärdedel anser sig vara liberala eller nyliberala.

Den genomsnittliga utbildningsnivån är hög, ungefär hälften av läsarna har akademisk examen eller studerar för att avlägga en sådan.

Internet
Under året lade Contra upp en hemsida på Internet. Innehållet har successivt byggts ut, men arbetet har hela tiden varit prioriterat efter tidskriften och bokutgivningen, varför ett fullödigt innehåll funnits först mot slutet av året. Från slutet av maj 1996, då hemsidan först lades ut, till årets slut hade ungefär 1200 personer besökt hemsidan, besöksfrekvensen har tilltagit kraftigt efter årsskiftet.

Bokutgivning
Under 1996 utgavs en ny titel:
Valentins Silamikelis: Baltutlämningen
Boken är Contras hittills mest påkostade utgivning. Den bekostades till en betydande del (35.000 kronor) genom generösa bidrag från 49 bidragsgivare.
Boken har fått betydande uppmärksamhet i media.

Marknadsföring
Contra deltog i bokbranschens katalog “Årets böcker”.

Contra annonserade i Officerstidningen och deltog i Kulturtidskriftskatalogen, utgiven med stöd av Statens kulturråd.

Direktreklam har skickats till uppskattningsvis 3.000 individuellt utvalda mottagare. Läsarnas förslag på mottagare av provexemplar av Contra är en viktig källa till nya prenumeranter.

Samarbete med utländska tidskrifter
Genom överenskommelse med den norska tidningen “Fremskritt” sker materialutbyte. Avtal om utnyttjande av material från utlandet har också träffats med Reason magazine och Policy Review (utgiven av Heritage Foundation), bägge i USA.

Ekonomi
Beträffande Contras ekonomi hänvisas till en separat sammanställning.

Stiftelsen Contra bedriver, förutom den egna verksamheten, också verksamhet genom det till 5/7 ägda Contra Förlag KB. Stiftelsen är kommanditdelägare och därmed är det ekonomiska ansvaret begränsat till den inbetalade insatsen om 300.000 kronor.

Stiftelsens rörelse gav under 1996 ett överskott, som förklaras av att Stiftelsen under året avyttrat värdepapper och gjort betydande realisationsvinster.

Stiftelsen tillfördes medel genom ett arv 1983. Avkastningen på dessa medel har bidragit till finansieringen av Stiftelsens verksamhet.

Statligt stöd
Contra är principiellt motståndare till mottagande av statligt stöd. Eftersom Contra tvingas medverka till finansieringen av det statliga stödet (förutom de i räkenskaperna redovisade skattebeloppen betalar Contra dessutom mervärdeskatt och sociala avgifter på utbetalda löner) ansöker dock stiftelsen och bolaget i förekommande fall om statligt stöd, främst från Statens kulturråd. Under budgetåret 1985/86 utbetalades 10.000 kronor i kulturtidskriftsstöd till Contra. En motsvarande “röd” tidskrift får mellan 50.000 och 100.000 kronor. Efter fem år med avslag fick Contra återigen 10.000 kronor i stöd för budgetåret 1991/92, men har därefter återigen konsekvent fått avslag på ansökningarna.

Revisor
Räkenskaperna granskas av Stiftelsens revisor civilekonom Claes I:son Vikbladh. Då den nya stiftelselagen kräver att rörelsedrivande stiftelser skall granskas av auktoriserade eller godkända revisorer kommer granskningen att övertas av en sådan.

Géza Mólnár (ordförande)
Christer Arkefors
Tommy Hansson
C G Holm