Här en artikel ur Contra nummer 3 2010

Se mer på www.contra.nu!

Från muslimsk lojalitet till islams största kritiker: Ayaan Hirsi Ali
av Fredrik Runebert

Västvärlden tar inte hotet från islamismen på allvar. Det menar författaren och debattören Ayaan Hirsi Ali, som nu är anställd på American Enterprise Institute som är en högerkonservativ tankesmedja i USA. Från 2003 till 2006 var hon parlamentariker i Nederländerna för det högerliberala partiet VVD. I valet 2003 fick hon flest personröster för sin agenda att sekularisera islam. Hennes vän Theo van Gogh mördades på öppen gata av en fundamentalistisk islamist som reagerade negativt på en film, Submission, som van Gogh regisserat och som Hirsi Ali skrivit manuskriptet till. Mördaren satte fast ett meddelande med en kniv på van Goghs kropp som var riktat mot Ayaan Hirsi Ali. Hon stod på tur.

Den uppkomna hotbilden gjorde att hon tvingades skaffa livvakter för att skydda sitt liv mot ett våldsdåd. Under en lång period finansierade Nederländerna detta skydd, men efter att det visat sig att Hirsi Ali hade gett felaktigt namn och födelsedatum i sin asylansökan fråntogs hon både beskyddet och sitt medborgarskap. Hon valde därefter att bosätta sig i USA och engagera sig i den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute (AEI). Där har hon själv fått betala sina livvakter.

Som ateist säger fördomarna att hon skulle få svårt att utvecklas på en tankesmedja som domineras av kristna och konservativa värderingar. Men enligt egen utsago menar hon att tankesmedjan ger henne stort handlingsutrymme att tycka, skriva och säga vad hon vill, så länge hon har faktaunderlag för sina påståenden. Detta kontrasterar hon mot sitt engagemang i Arbetarpartiet (PvdA) i Nederländerna där hon fick reprimander från sin chef för att hon avvek alltför mycket från partilinjen i sitt skrivande och i sina förslag till skrivprojekt. [Hon var först med i PvdA, en motsvarighet till Socialdemokraterna, men gick sedan över till VVD, en motsvarighet till Moderaterna/Folkpartiet].

Uppvuxen i en nomadfamilj
Ayaan Hirsi Ali är född och uppvuxen i Somalia i en fundamentalistisk nomadfamilj, som slog vakt om en starkt traditionell syn på islam och kvinnans ställning i samhället. Till en början utvecklades hon till en islamist som trodde på islamistiska teser såsom att judarna var onda och skulle dödas. Hon berättar att hennes mammas öde kom att påverka hennes utveckling väldigt mycket. Mamman fostrades i en primitiv nomadfamilj där läsning och skrivande var uteslutet och där metall var mycket sällsynt. Familjens hela tillvaro byggde på att Allahs änglar och djävlar ständigt var närvarande i deras liv. Hon var därför tvungen att trycka ned sin personlighet och sexualitet, precis som andra somaliska kvinnor.

Mamman försökte frigöra sig några gånger och tänkte lämna familjen. Som en av få kvinnor i det muslimskt somaliska samhället lyckades hon få en skilsmässa. Men hon gifte sig igen och föll för kulturens starka tryck. Personligheten kom då att förändras på grund av löftet att hon skulle belönas i livet efter detta om hon bara underordnade sig mannen. Trots det kom den andra maken att lämna modern och hon gjorde därefter inga försök att finna någon ny. Mamman grät, när Ayaan försökte trösta sin mor fick hon en smäll. Mamman blev alltmer våldsam mot Ayaan och kunde straffa henne för minsta lilla. Ayaan bestämde sig för att hennes mammas öde inte skulle bli hennes och hon beskriver henne som ett offer för den muslimska kulturen. Då när det hände försökte hon ta livet av sig. I dag förstår hon hur mamman mådde och att våldet inte var riktat mot henne utan mot världen, som hade fråntagit henne rätten att bestämma över sitt eget liv.

Hotad med tvångsäktenskap
Som femåring könsstympades Ayaan Hirsi Ali och familjen började ställa krav på att även hon skulle börja underordna sig män och Gud. Hon ville dock vara en vuxen individ och inte vara minderårig i hela sitt liv. Efter att ha läst många romaner fick hon en bild av hur det kunde vara utanför det lokala samhället.

Men på vägen till ett självständigt liv blev hon först den fiende som i dag vill döda henne. Hon bevistade bönegrupper som läste upp texter av Al Sayyid Qutb och Hassan al-Banna som ger Al Qaida intellektuell inspiration. När ayatollah Khomeini i Iran utfärdade en dödsfatwa mot författaren Salman Rushdie stödde hon fatwan. I Kenya, som familjen sedan skulle flytta till, började hon bära slöja, vilket var ovanligt i området. Slöjan gjorde att hon kände sig speciell och renlärig.

När Ayaan blev giftasvuxen ville den tidigare frånvarande fadern att hon skulle gifta sig med en man som kom från rätt klan och med rätt fundamentalistisk trosuppfattning. Muslimska kvinnor gör inte egna val, det visste hon. Men hon gillade inte den tilltänkta maken så hon flydde till Nederländerna och ansökte om asyl.

Flykt till Nederländerna
Eftersom hot om förföljelse från den egna familjen inte utgör asylskäl i Nederländerna överdrev hon riskerna för förföljelse från staten.
I Nederländerna konfronterades Ayaans fördomar om de olyckliga, rotlösa och materialistiska västerlänningarna. De ”otrogna” levde fritt och hade ett fantastiskt liv. Samtidigt bad muslimerna i asylcentret de ”otrogna” om välgörenhet. Om nu muslimerna var så överlägsna västerlänningarna, hur kom det då sig att de bad om deras hjälp? I en intervju i The Independent har hon sagt att hon då hade två alternativ. Antingen förblev hon religiös och blev en galen anhängare av Bin Laden, eller också måste hon hoppa av religionen.

Hon valde det sistnämnda och började läsa massvis av böcker på biblioteket om upplysningen. Den liberale kvinnokämpen Mary Wollstonecraft blev hennes stora förebild. Det var nu hon började inse västerlandets svaghet. Den fanatiska formen av islam hade en stor representation i Nederländerna, samtidigt som landet förde en politik som kallas ”emancipation inom de egna kretsarna”. Multikulturalismen är enligt Ayaan ett förräderi mot upplysningstraditionens värden, eftersom den förda politiken gick ut på att se mellan fingrarna mot brott mot mänskligheten. Kulturer som accepterar förtryck och hat mot exempelvis judar och homosexuella upphöjs till samma status som den västerländska kulturens yttrandefrihet, religionsfrihet och mänskliga rättigheter. På grund av hennes självständighet har familjen tagit avstånd från Ayaan och de talar inte längre med varandra.

I dag anser hon att muslimer måste släppa tron på Koranen som formulerad av Allah och att den därmed är absolut. Precis som många kristna har gjort i sin förhållning till Bibelns texter, där det är symboliska historier som ska tolkas i moderna termer och inte som 100 procent sanning.

Sätter likhetetcken mellan islam och islamism
Till skillnad från många kritiker mot islamismen menar Ayaan att islamismen i själva verket utgör själva kärnan i islam. George W. Bush hade fel när han proklamerade att USA inte var i krig mot islam utan mot islamistiska extremister. Mohammed Attas självmordsterror vid flygplanskapningen den 11 september 2001, då de två tornen på World Trade Center raserades, följer bara logiken i den grundläggande islamska läran.

Som argument för detta påtalar hon profeten Mohammeds våldsamma framfart med svärdet och hans krav på att riktiga muslimer måste föra heligt krig, jihad, mot de otrogna. Dessutom beordrade han mord på både judar och homosexuella samt förespråkade kvinnomisshandel. Även Mohammeds giftermål med en nioårig flicka tas upp som intäkt för hennes resonemang. Kriget mot terrorn är enligt henne ett krig mot islam som är dagens form av fascism. Johann Hari på The Independent ser en Revolutions-Ayaan och en Reform-Ayaan. Revolutions-Ayaan tror inte att religionen kan reformeras eller förändras, bara besegras. Den reforminriktade Ayaan påtalar att den moderate muslimen inte lever efter islams regler och att de kan ändra tolkningen av koranen.

Nej till mångkultur
Den västerländska integrationspolitiken kommer bara att stärka de militanta krafterna inom islam. Därför förespråkar hon en politik där invandrare måste anpassa sig till västerländska värderingar. Vill man inte anpassa sig kan man flytta. Vill man däremot bo i ett västland måste man tåla att kritik riktas mot religionen islam. Förväntar man sig att bli tagen på allvar kan man inte ständigt skrika ”islamofob” så fort någon säger något negativt om islam. Skulle frihet, som går hand i hand med ansvar, enbart vara något som intresserar vita, frågar hon sina kritiker.

Generellt sett är hon dock emot förbud eftersom hon bejakar konkurrensens fördelar. Liberalismens idéer är så överlägsna att förbud inte behövs. Men här är hon något inkonsekvent då hon länge har pläderat för att förbjuda religiösa friskolor.

Nederländerna som Ayaan börjat älska för sin konsekventa yttrandefrihet började dock med tiden bli alltmer räddhågset för den eskalerande utvecklingen som de holländska politikerna ställde Ayaans långtdragna åsikter till svars för. En utredning tillsattes för att undersöka Ayaans överdrifter vid asylsökandet trots att hon innan hon blev en offentlig person erkände att hon inte varit helt sanningsenlig. Hon förlorade sin plats i parlamentet och blev av med sitt medborgarskap och beskydd.
American Enterprise Institute

Händelseutvecklingen gjorde att hon sökte sig till USA och fick anställning på den konservativa tankesmedjan American Enterprise Institute (AEI). Som militant ateist, feminist och förespråkare för gayrättigheter har hon blivit en ganska udda fågel på tankesmedjan, då de flesta konservativa i USA är kristna samt motståndare till abort och samkönade äktenskap. Hennes historia som illegal immigrant borde inte heller stärka hennes aktier med tanke på de konservativas negativa syn på den illegala immigrationen från Mexiko.

Men trots dessa skillnader i utgångspunkter har Ayaan acklimatiserat sig väl på AEI och hon känner sig fri att uttrycka sig. Det enda krav de ställer är att hon på något sätt ska kunna backa upp sina påståenden och åsikter. I vissa åsikter har hon närmat sig AEIs dominerande representanter såsom att hon inte längre vill stänga alla religiösa skolor, utan enbart muslimska. Anledningen är att de muslimska skolorna är de enda friskolor som inte accepterar åtskillnaden mellan sekulär och gudomlig lag.

För att tydliggöra den västerländska civilisationens svagheter använder hon en intressant liknelse som hon förra året framförde på ett seminarium vars syfte var att hylla Per Ahlmarks konsekventa kamp för demokrati och frihet. Det är en vedertagen tes att den första generationen i ett familjeföretag kännetecknas av hårt arbete och kreativitet. Det var de som startade företaget. Den andra generationen förvaltar och utvecklar företaget. Den tredje generationen lever lyxliv på de tidigare generationernas arbeten. Den generationen är den som i regel förstör familjeföretaget och de har ingen aning om vilka idéer och principer som låg bakom den första generationens arbete.

Vi som lever i västvärlden tillhör denna tredje generation. Vi inser inte vad som krävdes för att skapa denna frihet och detta välstånd. Vi lever på resultatet av andras arbeten och slår oss till ro, och därmed kan de mer pigga länderna i Asien gå om västvärlden. Vi har glömt hur viktigt värderingar är, vi tar allting för givet. Det är därför som den västerländska demokratin är så sårbar gentemot islamska fundamentalister som inte skyr några medel för att krossa de västerländska idealen. De är beredda att döda för sina värderingar. Dessa dödens profeter kan inte ens tänka sig att kompromissa med sina fiender. Vapenvila med Israel handlar i det sammanhanget enbart om en taktisk manöver i ett krig som bara måste vinnas, till vilket pris som helst.

USA ställer större krav än Europa
Som ett led i hennes resonemang om den islamiska faran varnar hon för att den muslimska befolkningen snart kommer att bli en majoritet i många västerländska länder. I dag är en majoritet av Rotterdams invånare muslimer. Detta är inget problem om det inte vore för multikulturalismen som innebär att västerlänningar inte vågar konfrontera extrema idéer som hotar västvärldens frihet. I skolan får muslimska barn (och inte andra barn heller för den delen) lära sig vad som är rätt och fel. Barn är av naturen nyfikna och söker hela tiden svar på frågor om livet. Muslimska barn i västvärlden blir därför ett lätt byte för islamister med extrema föreställningar om islams absoluta sanningar. För detta har hon kritiserats för att vara alarmist och för att hon beskriver skräckscenarion utifrån en nuvarande trend som inte nödvändigtvis håller i sig. Hon kritiseras även för att inte göra någon åtskillnad mellan muslimer och islamister.

Vidare påpekar hon att invandrare är överrepresenterade bland kriminella vilket mycket beror på att invandrarna sluts samman och tar avstånd från det västerländska samhället. Inom de egna samhällena råder förtryck mot kvinnor. Som exempel tar hon i Reason Magazine (2007) upp tvångsäktenskap, förnekande av utbildningsmöjligheter, slavarbete i hushållet och i vissa hemska fall även hedersmord.

Men hon tar avstånd från nationalister och andra grupperingar som helt vill stänga gränserna och till och med slänga ut alla invandrare. Så länge alla immigranter försörjer sig själva och anpassar sig efter västerländska regler är invandringen i sig inget problem. Problemen finns både i Europa och USA men i USA är kraven och förväntningarna större på medborgaren att försörja sig själv och anpassa sig efter västerländska ideal. Därför har integrationen kommit längre i USA än i Europa och därmed har radikaliseringen inom muslimska grupper varit mindre i USA. En anledning till detta, menar Ayaan, är att välfärdssystemet i Europa gör att många invandrare kan leva på bidrag och har hela dagarna på sig att planera terroristattacker. I USA måste man skaffa sig ett jobb för att överleva. De araber som kommer till USA är ofta affärsmän och inte som i Europa där många grupper lättare kan ta sig in utan att upptäckas. För att någon från ett muslimskt land ska kunna komma till USA måste denne i regel ha ett avtal med en arbetsgivare och passera en flygplats. Det minskar möjligheterna att immigrera.

Västvärldens dilemma är att civilisationen bygger på en hyllning till livet, även din fiendes liv. Så hur kan man som västerlänning vara trogen sin moral och samtidigt försvara sig mot en mäktig makt som vill förgöra dig? Dilemmat blir inte lättare att lösa i och med den skuld som västvärlden känner gentemot andra grupper. I Europa är det skuldkänslor för kolonialtiden och i USA handlar det om skuldkänslor angående slaveriet mot svarta och den bryska hanteringen av urbefolkningen. Men enlig Ayaan finns det ingen anledning för amerikaner och européer att känna mer skuld än andra grupper eftersom slaveriet var lika utbrett bland araber och afrikaner. Skillnaden i dag är att slaveriet och förtrycket fortfarande existerar i många arabländer och afrikanska länder. Därför borde västvärlden med gott samvete kräva en tolerans från alla grupper i samhället som innebär att man kommer överens om att man är oeniga. Tolerans handlar inte om att tolerera de intoleranta. Grunden för dagens civiliserade västvärld är att vi lämnat intoleransen bakom oss och att vi tillåter människor att säga sin mening utan att någon som känner sig kränkt hotar denne till livet. Denna civilisation är nu under attack.

Lista över alla nummer

Beställ här!