Contra nummer 4 2008
Contra
nummer 200
Det här är det tvåhundrade numret av Contra. Det firas med en kort återblick på Contras verksamhet och miniatyrbilder på samtliga 200 Contra-utgåvor.
En socialist i Vita huset?
av Tommy Hansson
Tänk er att republikanernas presidentkandidat John McCain hade
haft nära kontakter med nazistiska terrorister i 20 år. Samma
dag detta kom fram hade McCain varit ute ur racet så att det visslade
om det – och det med rätta. Men när det visar sig att
den demokratiske kandidaten Barack Obama har haft motsvarande kontakter
med obotfärdiga medlemmar av terroristorganisationen Weather Underground,
höjs det knappt på ögonbrynen inom det Obama-älskande
medieetablissemanget. Och det finns fler lik i Obamas garderob…
Contras Tommy Hansson har gått igenom Obamas allt annat än
smickrande bakgrund. Förutom de många tvivelaktiga personerna
i bekantskapskretsen finns det en mycket solid röstning på
den yttersta vänsterlinjen under hans år i senaten. Och uttalanden
som ifrågasätter grundläggande gemensamma värden
i det amerikanska samhället. Men han är en bra talare (även
om innehållet i ordet "change" – förändring
– är ytterst tunt). Och han får en formidabel uppbackning
från media och miljardärer på vänsterkanten.
Våldets och fredens religioner
av C G Holm
Nästan alla världsreligionerna sprider fredens och ödmjukhetens
budskap. Det gäller med ett undantag. Islam har alltsedan Muhammeds
tid varit en religion som varit nära förknippad med våldet.
Det sätter sina spår ännu nästan 1400 år efter
Muhammed. Det finns bara ett land i världen med ett vapen på
sin flagga – Saudiarabien. I tio av de fjorton större väpnade
konflikter som listas i Stockholms Fredsforskningsinstituts senaste årsbok
är islam ett viktigt inslag och står för minst ena sidan
av konflikten (ibland är det muslimer som slåss mot varandra).
Hinduismen visar stor tolerans för oliktänkande, de österländska
vishetslärorna (konfucianism och taoism) är konservativa filosofier
som står främmande i förhållande till militära
omvälvningar. Buddhism och kristendom är i grunden religioner
vars avståndstagande från våldet är en av de idémässiga
hörnpelarna. Islam, i kontrast härtill, ser våldet som
en integrerad del i ansträngningarna att göra islam till en
världsomfattande religion.
Familjen och den politiska korrekthetens diktatur
av Tommy Hansson
I slutet av juni var Tommy Hansson, i egenskap av Ambassador for Peace
i Universal Peace Federation (UPF), inbjuden till en konferens i Bad Homburg
i Tyskland. Konferensen, som varade i tre dagar, ingick i en pågående
serie konferenser i regi av UPF under samlingsnamnet European Leadership
Conferences (ELC). Det övergripande syftet med dessa europeiska konferenser
är att arbeta för ökad förståelse över
nations-, kultur- och religionsgränser och därmed bidra till
skapandet av en internationell fredskultur. Tommy Hansson berättar
mer.
Realism och idealism i amerikansk utrikespolitik
av Fredrik Runebert
USA har alltid strävat efter att förena idealism och realism i sin utrikespolitik. Det påstår utrikesminister Condoleezza Rice i en artikel i den ansedda tidskriften Foreign affairs. På lång sikt har målet alltid varit att sprida demokrati och frihet, men på kort sikt har mer strategiska faktorer avgjort USAs agerande. Under vissa perioder har dock realismen eller idealismen dominerat politiken. Nixonperioden kan betraktas som en period då realismen dominerade och Reaganperioden en period då idealismen var det viktigaste. Men även Ronald Reagan, som av många bedöms vara en av de främsta neokonservativa krafterna i USAs historia, tog hänsyn till strategiska faktorer. Det var därför Reagan kunde komma överens med Gorbatjov om en ömsesidig nedrustning. Läs artikeln här!
Iran hotar världsfreden
Efter fyra år som Israels ambassadör lämnar Eviatar Manor sin tjänst. Ambassadör Manor har haft en lägre profil än sin företrädare, som blev välkänd när han ingrepp mot en installation på Historiska Museet, men Manor har gjort sig känd som en sympatisk och lämnat nu sin tjänst för andra uppgifter.
Informationssamhället en rysare i tiden
av Stig Daun
Om statistiken över den genomsnittliga tiden vi svenskar ser på TV stämmer, så tar vår hjärna in timslånga intryck av våld och annat elände varje dag – hela året – år efter år. Av kanske begripliga skäl nämns sällan eller aldrig något i media om de effekter detta har på människor i allmänhet och barn i synnerhet. Men TV-tittandet kan förorsaka depression och andra problem.
Lösningen heter avhållsamhet.
Greve Hamilton och andra krigssvenskar
av David Stavenheim
Sverige har inte varit i krig på närmare 200 år. Det
hindrar inte att svenskar varit engagerade i en rad olika väpnade
konflikter sedan dess, också om vi bortser från insatserna
inom FNs ram. I boken Svenskar i krig 1914–1945 låter Lars
Gyllenhaal och Lennart Westberg ett stort antal dramatiska och i flera
fall märkliga människoöden passera revy. David Stavenheim
refererar några.
