Frågor till Contra

-äldre frågor samlade, L

Ämnen: USA som världspolis, varför finns det vänstersvenskar?, George Soros, hyresgästföreningen, genteknik, Kuridstan, skattekonkurrens, definition av socialismen, stoppa kommunismen, anarkismen

Här samlar vi frågor som tidigare legat ut på "Frågor och svar". Det rör sig alltså om frågeställningar som är lite äldre och kanske inte helt dagsfärska. För att göra nedladdningen av sidorna hanterlig innehåller varje sida högst tio frågor och svar. Frågorna är från den 26 augusti-17 september 1999.

En översikt över alla frågorna hittar Du här

För att komma till den aktuella sidan med frågor och svar klickar Du här.

Vill Du själv ställa en fråga, klicka här.

L-120 USA har genom tiderna haft intressen av att "lägga sig i" andra länders konflikter och affärer. Man behöver inte söka speciellt länge för att hitta bevis på detta. Vi tänker speciellt på Vietnam, Kambodja, Kuba och Latinamerika. Nu senast de uppmärksammade och fördömda bombningarna i Irak och Kosovo. Om man går tillbaka i tiden kan man dra upp en massa liknande operationer som USA gjort för "världsfreden". Nu undrar vi hur Ni ser på USA:s roll som världspolis. Gör USA allt detta av ren och skär godhet? Det tvivlar vi starkt på. Bevis på detta är landets inkonsekvens. Varför skydda kosovoalbanerna från serberna och inte östtimoreserna från indonesierna? Varför låta det kurdiska folket lida?
Ida & Sophia (17 september 1999)
wimbax@hotmail.com

Visst vore det fint om USA kunde göra en insats för östtimoreserna också. På samma sätt som man gjorde det för Kosovas befolkning, för vietnameser (utan framgång), kambodjaner (också utan framgång) etc. För att inte tala om européer i största allmänhet under Andra världskriget. Sverige har utmärkt sig genom att inte göra ett dugg i någon av alla dessa konflikter. Utom möjligen då att i det tysta stödja Tyskland under Andra världskrigets första år.

Frågan om USA som "världspolis" diskuterades tidigare i år på Contras anslagstavla och de som deltog i den debatten hade mestadels en kluven inställning. Å ena sidan en stor tacksamhet för USA:s insatser i konflikter som den i Kosova. Å andra sidan en skepsis mot att världen måste lita till USA och att den demokratiska världen blir alltför beroende av USA, när det nu inte finns någon annan fungerande makt som kan gripa in när ett helt folk hotas av undergång, som fallet var i Kosova. Problemet uppstår ju när USA anser sig böra ingripa på det som i andra demokratiska stater skulle kunna anses som fel sida. Så har dock knappast skett hittills, eftersom USA principfast ställt upp på demokratiernas sida i konflikterna mellan demokrati och diktatur. Men det finns ju också andra konflikter, där bevekelsegrunderna kan vara andra.

Gärna en annan och bättre "världspolis" än USA. Men USA är vad som finns idag. Gärna mer insatser också från Sverige. Och gärna mer insatser än idag från USA - men det är ju ganska magstarkt att ställa sådana krav när vårt eget land inte gör ett dugg.

L-119 Jag har i åratal försökt förstå varför människor önskar ett vänsterstyre i ett land som Sverige där vi kan läsa historia. Där vi kan se nyheter om orättvisor. Varför sympatiserar Svenskar med vänsterpolitik? Jag vägrar tro att halva Sverige vill folk illa.
Chrystal, Göteborg (14 september 1999)
chrystal@swipnet.se

Din fråga är onekligen central för att förstå det avvikande i svensk politik - i en internationell jämförelse. Vi har inget enkelt svar på varför Sverige genom historien gett så höga röstetal åt socialistiska partier. Några faktorer förtjänar dock att diskuteras särskilt, utan att vi säger att de är svaret på frågan.

• Den höga organisationsgraden inom svensk fackföreningsrörelse har negativt påverkat utvecklingen i Sverige. En bidragande orsak till den höga organisationsgraden har varit att arbetslöshetsförsäkringen i Sverige inte - som i andra länder - är en offentlig socialförsäkring, utan i princip en privat försäkringsform driven av fackföreningarna (men till 95 procent finansierad av skattebetalarna).
• Den svenska brukskulturen har varit positiv för ett klassbaserat röstande på ett "arbetarparti", som tagit på sig brukspatronens patriarkaliska roll. Brukspatronen har visserligen aldrig röstat på socialdemokraterna, men inte varit ointresserad av att staten tagit över det ekonomiska ansvaret för de sociala kostnader som tidigare legat direkt på bruket
• Socialdemokratin har haft ett järngrepp över utbildningssystemet och sett till att detta producerat ständigt nya generationer av goda socialister.
• Socialdemokratin har haft ett liknande järngrepp över den offentliga sektorn, som dessutom stått för en allt större del av arbetsmarknaden. Till och med en före detta vice statsminister som Thage G. Peterson kan nu som pensionär gå ut och säga att han inte kunde säga vad han tyckte, eftersom trycket på att vara "politiskt korrekt" var alltför starkt. Vad gäller då inte alla de som inte varit socialdemokrater? Den som sett sig om i samhället har hört socialdemokratiska synpunkter överallt, medan andra åsiktsriktningar skrämts till mer eller mindre långtgående tystnad.

Det finns säkert fler förklaringar, som vi inbjuder Dig att komplettera med. Skicka ett mejl till redaktionen@contra.nu.

L-118 George Soros, som tjänat över 40 miljarder kr på att spekulera i aktier och valutor, efterlyser internationella övervakningsorgan och regleringar av finansmarknaderna. Hur ser ni på det?
Mats Höglund, Göteborg (14 september 1999)
matsamigos@hotmail.com

George Soros politiska uttalanden under senare år kontrasterar ganska markant mot den teoretiska bakgrunden för hans framgångsrika spekulationer under 1980-talet och början av 1990-talet. Då satsade Soros djärvt på att det internationella valutasystemets regleringsmekanismer var ohållbara i en marknadsekonomi. Han spekulerade mot valutor vars värde hölls uppe med konstlade medel av riksbanker och regeringar i medvetande om att dessa trots möjligheterna att plundra skattebetalarna inte i längden kunde stå emot marknadskrafterna. Soros insatser påskyndade förändringar som ändå tvingats fram förr eller senare. Under senare år har de internationella växelkurserna i huvudsak varit fria och Soros har inte längre fyllt den uppgift han gjorde tidigare. Hans aktiefonder har inte heller varit särskilt framgångsrika under senare år och han har därför förlorat lite av strålglansen som kapitalistiskt orakel.

Som artikelförfattare och debattör har Soros vid flera tillfällen uttryckt sitt stöd för nya regleringar och kritiserat den nuvarande ekonomin i Väst. Uppenbarligen behöver inte en superkapitalist vara anhängare av det kapitalistiska systemet. Han kan nöja sig med att tjäna pengar på det. I Soros fall är det dessutom så att han tjänat pengar på att spekulera i att marknadsfientliga regleringar inte kan hålla i längden. Naturligtvis skulle han kunna tjäna mer pengar om staterna var tillmötesgående nog att införa nya ohållbvara regleringar, som Soros kunde spekulera emot.

L-117 Kanske en dum fråga att ställa till er, svara bara om ni vill. Saken är den att jag nyss fick besök från Hyresgästföreningen. Direkt gav organisationens namn dåliga associationer men varför vet jag inte. Men sen när han börja gapa om hur dåligt det var med marknadssatta hyror och att vi i centrum inte skulle betala mer än de som bor i kommunens miljonprojekt utanför Jönköping så stängde jag dörren. Gjorde jag rätt som slog igen dörren? Kanske det trots allt är en bra organisation? Han sa att de var politiskt obunda men det första ord jag tänkte på när han sa att han var från Hyresgästföreningen var socialdemokrati. Vet inte varför.
Marcus Thuresson, Jönköping (7 september 1999)
bh99thma@ing.hj.se

Visst gjorde Du rätt Marcus. Hyresgästföreningen är en i en serie organisationer som håller Sverige i ett socialdemokratiskt järngrepp - även när det är borgerliga regeringar som styr. Andra organisationer i den samlade "rörelsen" täcker människan nästan från vaggan till graven. Småbarn kan börja i Unga Örnar och begravningen sköts av Fonus. Däremellan kan man röra sig inom organisationer som Konsum, folkparkerna, folketshusrörelsen, HSB, Riksbyggen, SSU, Broderskaparna, fackföreningarna, PRO med flera.

Frånsett Broderskaparna och SSU finns det normalt inga formella band med socialdemokratiska partiet. Men det finns desto fler reella band. Persongemenskapen är stor och det finns karriärvägar som går helt inom "rörelsen". Rekrytering och ledarutveckling går inom "rörelsen" (till vilken naturligtvis även partiorganisationerna hör) och ytterst sällan till eller från det vanliga näringslivet.

Vad specifikt gäller hyresgäströrelsen brukar den vid varje val bedriva kampanjer mot de borgerliga partierna och försöka hota med att de borgerliga skulle införa "marknadshyror". I Stockholm gjorde man inför valet 1998 särskilda utredningar som talade om hur mycket hyrorna skulle höjas inom attraktiva områden, för att sedan rikta kampanjbrev till väljarna. Man gjorde sken av att de borgerliga partierna (och särskilt moderaterna) ville införa marknadshyror, trots att moderaterna i denna fråga för en lika äckligt socialistisk politik som socialdemokraterna. Man glömde också att till väljarna i de impopulära förortsområdena föra ut budskapet hur mycket lägre marknadshyror skulle bli.

Det är enligt vår mening ganska självklart att man bör betala mer för en fin lägenhet i ett attraktivt område än för en massproducerad otrivsam håla i ett område dit ingen törs sig efter mörkrets inbrott. Men det tycker inte Hyresgästföreningen. Hyresgästföreningen har fått benäget bistånd till sin verksamhet genom en lagstiftning om hyressättning och hyresförhandlingar som är speciellt utformad för att ge föreningen en säkrad finansiering. Enligt lagen ska föreningen få "förhandlingsersättning" från hyresvärden! Det är dessutom vanligt att föreningen förhandlar till sig att ett kommunalt bostadsbolag som hyresvärd debiterar medlemsavgiften i hyresgästföreningen på hyran! Tidigare lyckades man till och med få bolagen att debitera avgift även för dem som inte var med i föreningen (även om den avgiften inte gick direkt till föreningen). Man har också på många orter förhandlat till sig "aktivitetsstöd" som kan användas till socialistiska aktiviteter på gräsrotsnivå.

Avslutningsvis är Hyresgästföreningen en utmärkt försörjningsinrättning för socialdemokratiska politruker.

L-116 Vilka är fördelarna med genteknik och genmanipulation?
Amanda, Göteborg (6 september 1999)
amanda_1003@hotmail.com

Trevligt att Du ställer frågan om fördelarna. Mest är det bara risker som diskuteras.

Fördelarna kan vara mycket stora för både människor och djur. Genteknik har hittills praktiskt mest kommit till användning i USA, eftersom det råder en mer kritisk inställning i Europa.

Man har till exempel genom genmanipulationer kunnat skapa en frostsäker tomat, något som gör att förlusterna för odlarna vid frostangrepp blir mindre och möjligheterna att odla tomater på friland längre norrut förbättras. Självklart spelar det här roll för prisnivån på tomater.

Genteknik har också använts för att skapa grödor som är motståndskraftiga mot speciella växtgifter. Genom besprutning kan man då få ogräset att dö, medan den odlade grödan frodas desto bättre.

Genteknik kan också användas för att bota sjukdomar hos djur och människor. Genom genmanipulation kan man eliminera sjukdomsanlag och även artificiellt skapa läkemedel som tidigare bara kunnat utvinnas med mångdubbelt dyrare metoder

Det finns alltså nästintill oändliga möjligheter att använda gentekniken till mänsklighetens fromma.

Men självklart finns också risker. Främst är det fråga om att de manipulerade generna ska "smita" och leda till oanade konsekvenser. Den mot ogräsbekämpningsmedlet motståndskraftiga genen skulle ju kunna sprida sig till ogräset och skapa ett ännu mer svårbekämpat superogräs - för att ta ett teoretiskt exempel. Det finns därför all anledning att iaktta största försiktighet i samband med allt gentekniskt arbete.

L-115 Jag vill veta bakgrunderna till konflikten mellan kurderna och Turkiet. T ex varför Öcalan gjort som han gjort.
Pierre Åsman, Lerum (30 augusti 1999)
DruHill_82@hotmail.com

Kurderna lever i gränstrakterna mellan Turkiet, Iran och Irak. Men det finns också kurder i Syrien, Armenien och Libanon. Samt naturligtvis en mängd kurder som flyttat från Mellanöstern till Västeuropa.

Kurdiskan är ett indoiranskt språk, nära besläktat med persiska. Språket är därmed teoretiskt mer besläktat med svenska än med turkiska och arabiska, som ju talas i två av de tre länderna med stor kurdisk befolkning.

Kurderna har aldrig under historiens gång haft en egen kurdisk stat, utan de har för det mesta varit delar av större imperier i omgivningen. Ibland har det varit tvärtom, landet har kontrollerats av lokala stamhövdingar, utan någon övergripande nationell gemenskap. Splittringen mellan olika stormakter i området har, liksom isoleringen mellan de olika dalarna i bergslandet som utgör Kurdistan, påverkat både språk och kultur. Det är svårt att säga om det verkligen finns en enhetlig kurdisk kultur eller ens ett kurdiskt folk. De olika dialekterna är svåra att förstå sinsemellan. Och språken kan skrivas med arabiska, latinska eller kyrilliska bokstäver. Även om en majoritet är sunni-muslimer, så finns det bland kurderna också shiiter (särskilt i Iran), kristna och judar, samt även aleviter och yazidier, två trosriktningar som har viss släktskap med islam.

Självklart har kurderna under seklernas lopp påverkats av de länder som haft kontroll över bergstrakterna där de bott. För det mesta har Kurdistan som nämnts varit i stormaktshänder. Stormakten har dock varierat. Senast var det Osmanska riket (som sedan blev Turkiet), som konsoliderade kontrollen över Kurdistan genom en fred med Persien år 1639.

När det osmanska väldet började vackla under 1800-talet uppstod nationalistiska rörelser som ville ta över makten. Det är resterna av de anspråken som vi idag kan betrakta i striderna mellan de olika folkgrupperna på Balkan. I Kurdistan finns lika många konfliktanledningar som på Balkan, skillnaden är att området är kontrollerat av grannfolken, där kurderna i varje land utgör en minoritet.

Liksom på Balkan växte den nationalistiska rörelsen i Kurdistan under senare delen av 1800-talet. I anslutning till Första världskriget såg kurderna sin chans och enligt freden i Sèvres 1920 skulle en självständig kurdisk stat upprättas. Av det blev emellertid inget, eftersom Kemal Atatürk tog makten i den turkiska delen av det gamla osmanska riket. Han gjorde upp med det religiösa inflytandet, skapade en sekulariserad stat och ansåg att de kurdiska områdena i det som idag är sydöstra Turkiet var rent turkiska områden. Atatürk vägrade att över huvud taget erkänna att det fanns ett kurdiskt folk och ett kurdiskt språk. Först 1990 blev det tillåtet att tala och skriva kurdiska i Turkiet, ett land som uppskattas hysa 10 miljoner kurder!

Kurderna i Turkiet trängdes tillbaka av den starka kemalistiska staten, som bestod långt efter Atatürks död 1938. Ja, som kanske består än idag, åtminstone är den turkiska konstitutionen fortfarande grundad på Kemal Atatürks principer.

PKK står för Kurdiska Arbetarpartiet och är en marxistisk organisation som inte tvekat att tillgripa terror. Bland annat har organistaionen gjort sig skyldig till två mord på kurdiska meningsmotståndare i Sverige, det ena på Cetin Gungör på Medborgarhuset i Stockholm och det andra på Enver Ata på Forumtorget i Uppsala. De skyldiga identifierades och dömdes, men frånsett mördarna som fick livstid blev hanteringen i Sverige en halvmesyr. Nio PKK-ledare skulle utvisas med stöd av den så kallade terroristlagen, men utvisningarna verkställdes aldrig. Istället fick de nio "kommunarrest", de fick inte lämna sina hemkommuner och skulle anmäla sig hos polisen dagligen. Besluten har senare upphävts.

Mer än 40 procent av alla kurder bor i Turkiet, vilket gör det till det land som har den största turkiska befolkningen.

Den turkiska regeringens politik mot kurderna har varit hård, och det har inte gett utrymme för framväxten av moderata politiska organisationer. Istället är det den marxistiska terroristorganisationen PKK, som mer eller mindre blivit synonym med kurdisk politisk aktivitet i Turkiet. De kurdiska organisationerna i Irak och Iran tar avstånd från PKK, liksom flertalet länder i Västeuropa. Oron för vad organisationen ska ta sig till visade sig tidigare i år när Italien vägrade att utlämna PKK-ledaren Abdullah Öcalan till Turkiet, när Tyskland avstod från att begära honom utlämnad för terroristbrott begångna i Tyskland och när Nederländerna vägrade hans privatplan att landa. Alla tre länderna ville slippa hantera en het potatis.

Det förtjänar att noteras att Öcalan kom till Italien från Moskva, i sällskap med några av ledarna i det italienska kommunistpartiet.

Öcalans hustru Kesire har tidigare haft politisk asyl i Sverige. SÄPO motsatte sig hennes ansökan, men kördes över av regeringen (med Olof Palme som statsminister).

PKK grundades i Turkiet 1978. Organisationen är hierarkiskt organiserad med stark centralstyrning enligt marxistisk-leninistiska principer. Organisationen började med sin våldsverksamhet 1984. När PKK varit pressad av den turkiska militären har man dragit sig tillbaka till Irak, men under 1997 kunde turkarna gå till offensiv inne i Irak (den kurdiska delen kontrolleras ju inte av Saddam Hussein) och slå ut PKK-baserna. Den turkiska offensiven fick militärt stöd av Massoud Barzanis organisation KDP. Öcalan har upprätthållit sig i Damaskus i Syrien, men han tvingades lämna Syrien efter det att landet utsatts för hårda påtryckningar från Turkiet.Det var då han dök upp i Italien.

På grund av turkarnas hårda politik mot kurderna har det egentligen aldrig dykt någon effektiv opposition utanför terroristorganisationen PKK. Det finns visserligen ett politiskt parti, representerat i parlamentet, som anses vara kurdvänligt, men partiet måste ändå i stort sett anpassa sig till den kemalistiska statens anspråk på att hela landet är enspråkigt turkiskt.

L-114 Finns det något idealiskt skattetryck? Skulle ni vara för skatetsänkningar om ni bodde i ett lågskatteland som t ex USA? Vore det inte bra om skatterna mellan olika länder kunde harmoniseras, så att man undviker "skattedumpningen" och konkurrensen mellan olika länder och företag blir mer rättvis?
Mats Höglund, Göteborg (30 augusti 1999)
matsamigos@hotmail.com

Det idealiska skattetrycket är noll. Alla skatter har negativa konsekvenser. Oavsett hur skatterna utformas får de konsekvenser som påverkar produktionen och den reala ekonomin. Företag kan till exempel avstå från investeringar som de annars skulle ha gjort på grund av skatternas utformning. Och när det är så har skatterna förorsakat skada.

Men nu är det ju så att vi normalt vill att staten ska uträtta vissa uppdrag åt oss som medborgare. Polis och brandkår brukar vara minimiomfattningen i den så kallade "nattväktarstaten", men normalt vill man nog ha mer än så i offentliga tjänster. De flesta kan också acceptera ett visst mått av socialt grundskydd, åtminstone hjälp till de allra mest drabbade (handikappade med flera) genom olika statliga arrangemang och rätt många brukar också argumentera för att staten ska ta på sig en rad andra uppgifter.

För att utföra de här uppgifterna behövs skatter.

Skatterna bör då utformas så att de medför så liten skada som möjligt på landets ekonomi. Dvs de ska vara neutralt utformade så att de inte styr konsumtion och produktion i ineffektiv riktning. De allra flesta Contra-vännerna tycker säkert att statens och det allmännas utgiftsnivå ska vara betydligt lägre än dagens svenska nivå. Därmed bör också skatterna ligga långt under nuvarande svenska nivå.

Vi delar inte uppfattningen att skattedumpning är fel. Tvärtom är det bra om länderna konkurrerar om att hålla så låg skattenivå som möjligt. Däremot är det i många avseenden förnuftigt att verka för internationell samordning när det gäller den tekniska utformningen av skatter som påverkar internationell handel och internationell produktion. Moms är ett typexempel på en skatt som i rent tekniskt avseende kan utformas så att den inte effektivitetssänkande påverkar de internationella varuströmmarna. Därem,ot kan bolagsskatter, personskatter och andra varuskatter än moms dessvärre utformas på ett sätt som skadar ekonomin. Där ser vi gärna mer internationellt samarbete.

Men först gärna lite mer konkurrens vad avser skattenivåerna. Tyskarnas låga ölskatt tvingade danskarna att sänka eftersom alla jylländare åkte till Tyskland och handlade. När danskarna sänkte åkte alla skåningar till Danmark och Sverige tvingades sänka - om än inte så mycket som Danmark. Nu ser vi fram mot att även Norge ska tvingas kasta in handduken, eftersom alla Oslobor åker till Strömstad eller Årjäng och handlar. Sådan skattekonkurrens hjälper skattetyngda medborgare att resa sig mot förtrycksapparaten!

L-113 Hur definierar ni den "socialism" som ni är emot? Planekonomi är i stort sett alla emot, liksom i stort sett alla är emot diktatur och för demokrati. Alltså måste ni mena något mer. Kan "socialism" definieras som alla bidrag man får utan att arbeta? I så fall är socialbidrag socialism, liksom a-kassa, barnbidrag, bostadsbidrag och ATP. Eller är "socialism" kanske den byråkrati som alla dessa bidrag tycks kräva? Borde inte er slogan vara "lite mindre socialism" istället för "avskaffa socialismen"?
Mats Höglund, Göteborg (30 augusti 1999)
matsamigos@hotmail.com

Vi kan låna en defintion på socialism från Nationalencyklopedin. "Socialism utmärks av tilltro till gruppens, kollektivets och ev statens förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem". I praktiken bygger flertalet socialistiska rörelser på Marx tänkande och har utmynnat i en överdriven tilltro till statlig kontroll, inklusive statligt ägande av åtminstone de större företagen. Den starka centraliseringen och maktkoncentrationen omöjliggör i praktiken demokrati i ett genomfört socialistiskt samhälle. Nobelpristagaren i ekonomi Friedrich A. hayek har förtjänstfullt utvecklat detta samband i sin skrift "The Open Society and its Enemies", som skrevs under Andra världskriget mot bakgrund av nationalsocialismens härjningar.

Vi anser det viktigt att skilja mellan socialism, som är en ideologi som strävar efter socialisering av produktionsmedlen, och socialdemokrati, som är något som kan förespråkas utan några som helst socialistiska ambitioner. Dock har svensk socialdemokrati genom åren varit nära förknippad med socialismen, vilket inte alls varit fallet i många andra länder.

En syn som bygger på tilltro till individens förmåga att ensam, eller i frivillig samverkan med andra, lösa flertalet problem, marknadsekonomin som bas för ekonomisk utveckling och individuella rättigheter som överordnade statsmaktens kontroll av kollektivet är en syn som motsätter sig socialismen. Det är de värderingarna som styr Contra.

Vi måste avslutningsvis göra en del invändningar mot formuleringar i Din fråga. Visserligen säger sig många vara anhängare av demokrati och motståndare till diktatur. Men socialism genomförd i praktiken leder till diktatur. Socialism är inte någon välvillig dada som delar ut bidrag utan en rå regim av statskontroll och centralplanering.

Beträffande bidrag tycker vi inte heller att det är rätt att beteckna a-kassa och ATP som bidrag. A-kassan är i princip ett försäkringssystem, som bygger på de försäkrades avgifter (även om staten i det svenska systemet tillskjuter mycket mer pengar än vad som kommer från avgifterna). ATP-avgifterna (och avkastningen på de uppsmalade fonderna) räcker däremot till att täcka hela ATP-systemets kostnader. Det är alltså inte alls några bidrag utan ett utbetalande av svenska folkets genom åren uppsamlade pensionssparande.

L-112 Hur ska vi sätta stopp för den kommunistiska spridning som sker bland ungdomar idag?
Johannes, Lerum (27 augusti 1999)
Bajti@hotmail.com

Information och åter information. Den nybildade "Stiftelsen för Upplysning om Kommunismens Brott mot Mänskligheten" (med folkpartiledaren Lars Leijonborg som en av initiativtagarna) har en viktig uppgift. Det gäller att sprida information om de brott som kommunismen begått mot mänskligheten, på samma sätt som vi sprider information om nationalsocialismens brott mot mänskligheten.

En god information kommer att rädda en del av dem som idag faller i den kommunistiska fällan, men inte alla. Vi har ju under de senaste åren upplevt att det finns människor som säger sig vara nationalsocialister, trots att kunskaperna om nationalsocialismens brott mot mänskligheten måste sägas vara mycket goda. Det finns säkert utrymme också för ett fåtal anhängare av kommunismen i vårt land. Men vi måste självklart se till att det utrymmet är minimalt.

Att bjuda kommunister till privata femtioårskalas i Italien är till exempel föga befrämjande för allmänhetens insikt om den brottslighet som ligger i kommunismens natur.

L-111 Anarkismen sätter fingret på verkliga dilemman, som att makten tenderar att bevara rådande hierarkier, att själens ensamhet inte kan botas genom konsumtion samt att mänskliga värderingar ersätts med kalkylerandets etik. Kritiken av kapitalismen riktar in sig på tendensen att värdera liv lägre än egendom och kapital högre än arbete; för att den bara värderar människan i hennes egenskap av arbetskraft; samt för dess konsumtionsfixering. Anarkismen säger inte: "konsumera dig lycklig" utan "det är bara genom social interaktion och kreativt egenarbete som du kan bota känslan av tomhet och alienation". Kritiken av staten hänger samman med kritiken av den hierarkiska organisationsformen överhuvudtaget. Grunden är insikten att det finns ett samband mellan auktoritetsstrukturer i samhället och individers attityder och psykologi. Att bara följa order skapar knappast någon oberoende, kreativ personlighet med stärkt självbild. Centralstyrning av beslutsmakten gör att människors kreativitet och mentala förmåga degraderas. Att vara utsatt för myndigheters goda intentioner ger beroende och resignation. Makt korrumperar och hierarki är självgenererande. Vad anser ni om anarkism utifrån denna beskrivning?
Mats Höglund, Göteborg (26 augusti 1999)
matsamigos@hotmail.com

Slutet av beskrivningen är en uppräkning av kapitalismens och marknadsekonomins förtjänster. Början av beskrivningen är däremot en felaktig tolkning av vad marknadsekonomi och kapitalism står för.

Det kapitalistiska systemet bygger på att människor handlar i samförstånd och träffar frivilliga överenskommelser med varandra. En etisk utgångspunkt för de flesta anhängare av marknadsekonomin är livets okränkbarhet och avståndstagande från våld som konfliktlösningsmetod. Konflikter ska lösas genom kontrakt och ekonomiska ersättningar. Blir parterna oense ska det finnas en oberoende rättsapparat som kan lösa tvisten utan att ta otillbörliga hänsyn till endera parten. En normal kapitalist sätter alltså respekt för liv och andra människors rättigheter mycket högt. Det kapitalistiska ekonomiska systemet är inget som är överordnat allt annat, utan en metod för att organisera samhällets produktionsapparat. Ska den produktionsapparaten ta tillvara individens kreativitet och skaparkraft krävs det handlingsutrymme. Det går inte att beordra fram kreaitivitet. Marknadsekonomins förtjänst är att den öppnar upp för ett samhälle utan enhetliga hierakrier, utan ordergivning (det är resultaträkningen som talar om hur saker och ting ska organiseras!) och framförallt, en möjlighet för den som misstycker till det rådande systemet och den rådande företagsamheten att starta något helt nytt och annorlunda för att visa de gamla stofilerna att saker kan göras bättre! Det är genom det nyskapandet som mänskligheten förs framåt. Och även om Ingvar Kamprad, Ruben Rausing och Bill Gates har tjänat miljarder och åter miljarder på sina företag så är det de tjänat bara en bråkdel av vad deras många miljoner - miljarder? - kunder tjänat. Det de skapade hade aldrig kunnat beordras fram i ett socialistiskt system, för deras tänkande var så radikalt annolrunda jämfört med den förhärskande meningen när de tog ton och gjorde något annorlunda och oväntat.

Tillbaks