Frågor till Contra

-äldre frågor samlade, A

Ämnen: homosexuallitet, var köper man Contra?, kontaktsida för Contra-läsare, allmän värnplikt, nazismen som vänsterrörelse, invandringspolitik, Hitler och kommunismen i Bayern, nationalsocialismens ideologi, vad är demokrati?, nationalsocialism - vänster eller höger?

Här samlar vi frågor som tidigare legat ut på "Frågor och svar". Det rör sig alltså om frågeställningar som är lite äldre och kanske inte helt dagsfärska. För att göra nedladdningen av sidorna hanterlig innehåller varje sida högst tio frågor och svar. Den här sidan innehåller frågor från januari 1998 och tidigare.

En översikt över alla frågorna hittar Du här

För att komma till den aktuella sidan med frågor och svar klickar Du här.

Vill Du själv ställa en fråga, klicka här.

A-10 Att diskutera med övertygade nyliberaler, högermänniskor, borgare, frihetens förkämpar, socialistmotståndare och allt vad Ni kallar Er är stört omöjligt. Som att fälla upp ett paraply i storm. Likt en gås som skakar av sig vattnet skyller Ni allt på alla andra. Ni har aldrig gjort något fel, eller haft en dålig åsikt. Jag är socialist, men visst kan jag och många andra socialister erkänna att mycket av våra ambitioner, tankar, verk och slutsatser har varit visat sig vara fel. Jag har tittat igenom er sajt ett tag nu och måste erkänna att jag blir illa berörd. Ni lyckas på ett välformulerat vis få alla historiens mördare till socialister. T.o.m med Hitler. Han var vänster påstår Ni. Jasså! Hur kommer det sig Då att många av Sveriges framgångsrika företagsledare, rojalister och andra välbeställda i Sverige, innan och under andra världskriget började sympatisera med Adolf "vänster" Hitler? För att han var vänster? För att Hitler var en politisk kameleont som arbetade över hela det politiska fältet och lät lura svenska högern? För att han var en man som visade resultat? Eller är det inte så att han fick sympatier, från högern i Sverige, för att han var höger? Inte fanns det några nazister på Sveriges fabriksgolv, gruvor och andra arbetsplatser bland oss vanliga människor! Nu påstår jag inte att hela svenska högern sympatiserade med Hitler. Inte alls. Men han hade sympatisörer på högerkanten i Sverige. Inte från vänsterkanten! Rensa Eder buk innan Ni kritiserar andra! och kom nu inte med att jag är en kommunist som längtar tillbaks till kalla krigets dagar, då man kunde luta sig mot "Store Ivan!". Både Hitler och Stalin förföljde och mördade socialister och socialdemokrater. Glöm inte det! Ingen var gladare än jag när den totalitära staten Sovjet föll. Alla folks frihet, hela världens fred!

Mr Jones & Higgins, a.media@stockholm.mail.telia.com (adressen låter minnsann som en halvofficiell sosse-adress, namnet låter dock ganska fejkat, men vi släpper in Mr Jones - eller är det Lord Moyne eller Göran Persson tro - ändå, dock som en ren engångsföreteelse)

Det räcker naturligtvis inte med att man kallar sig socialist - som Hitler - för att vara socialist. Men i Tyskland var det fråga om att driva en socialistisk politik. Dvs statlig kontroll över näringslivet.

Självklart fanns det en del personer i det svenska näringslivet som var nazistvänliga, liksom det fanns en hel del arbetare och andra (Glöm ej hur Kihlboms-kommunisterna gradvis i små steg och nästan omärkligt förvandlades till ett utpräglat tyskvänligt nationalsocialistiskt parti). Dock bör man beträffande näringslivsfolk komma ihåg Lenins tänkvärda ord, det sista den siste kapitalisten kommer att sälja är det rep med vilket vi ska hänga honom. Familjen Wallenberg må vara ett intressant exempel. Bröderna Marcus och Jacob delade på sina gracer för att nå maximala fördelar för den egna firman. Marcus var den som upprätthöll kontakterna med de anglosaxiska länderna, ja han gick så långt att han till och med hade en engelsk hustru. Jacob hade motsvarande roll beträffande Tyskland. Tillsammans kunde de täcka hela världsmarknaden. Säkert fanns inga ideologiska sidoblickar vare sig hos Marcus eller Jacob. Det var resultatraden som talade sitt ideologiskt neutrala språk. Det fanns företagare som såg större affärsmöjligheter hos Tyskland. På samma sätt som till exempel familjen Olsson (Stena Line) på 1950-talet såg affärsmöjligheter hos kommunisterna och byggde upp sin miljardförmögenhet på just handel med kommunistländerna i strid mot de amerikanska cocom-bestämmelserna. Bland dem som såg störst affärsmöjligheter hos Tyskland fanns ju för övrigt det socialdemokratiska parti som ingick i den svenska regeringen under så gott som hela Hitler-eran. Och som satsade Sveriges prestige och militära resurser för att skydda leveranser av järnmalm (från ett statligt företag), kullager med flera krigsviktiga produkter till Tyskland. De tänkte - kan man tänka - inte så mycket på sin socialistiske broder Hitler som på Sveriges möjligheter att hålla sig undan krigets förödelse.

Det fanns också under mellankrigstiden en annan aspekt. Nämligen den månghundraåriga tyskorienteringen i svenskt kulturliv. Den fick ibland en märklig uttolkning. De riktiga tyskvännerna - som till exempel den högborgerlige Arvid Fredborg, Svenska Dagbladets korrespondent i Berlin under en stor del av kriget, var fientliga mot nationalsocialismen för att den dels var socialistisk, dels var en vulgär skymf mot den gamla fina tyska kulturen (Goethe, Schiller, Beethoven, Bach, Luther...)

Slutligen ska vi medge att det finns en eller annan socialist som inte är kriminell. Men många är de inte.

A-9 Vad står demokrati för genom era ögon? Och vad krävs för ett fungerande demokratiskt samhälle?

Caroline, Borås ba95292@backang.gymnasiet.boras.se

Det är en stor och viktig fråga Du ställer. En fråga som många av världens främsta politiska filosofer - från Aristoteles och framåt - har ägnat år åt att fundera på. Det kan därför vara pretentiöst att ge sig in i konkurrens med dem med synpunkter.

Men några enkla synpunkter. Vi förutsätter att en demokrati har fri opinionsbildning, ett av den politiska makten oberoende rättssystem, ett sätt att fatta politiska beslut som respekterar folkviljan och ändringar i folkviljan samt en politisk sektor som begränsas så att den privata sektorn för beslut blir någorlunda stor.

Begreppet demokrati är inte absolut utan något som man kan avläsa längs en skala. Mer eller mindre demokratiskt - i olika avseenden.

Några exempel på punkterna ovan. Rätt att utge egna tidningar eller flygblad ser vi som självklara. Men det var mindre än tio år sedan som TV- och radiomonopolen knäcktes i Sverige. Det har funnits socialdemokrater som ville förbjuda parabolantenner för att svenska medborgare inte skulle behöva se utländska program... Idag är det väl mest aktuellt med försök att begränsa friheten på internet och andra nya medier. Viktigt är att staten - makten - inte lägger sig i kanaler för nyhetsförmedling och opinionsbildning.

Rättssystemets oberoende respekteras dåligt i Sverige. Nämndemännen i tingsrätterna väljs proportionellt av de politiska partierna. Mycket tveksamt. Rätt och oväld borde man ha större chans att finna bland dem som inte är politiskt engagerade.

Slutligen en viktig sak som är lätt att glömma när man diskuterar demokrati. Det är viktigt att det politiska området blir så litet som möjligt! De privata besluten måste bli fler på de politiska beslutens bekostnad. Antag att det finns två läskedrycker i världen. Pommac och Coca Cola. Det bästa systemet är det där var och en får välja själv (kapitalism kallas det!). Så fort det blir fråga om ett politiskt beslut blir det några som blir missnöjda. I en demokrati fastställs då att den läskedryck som majoriteten gillar ska drickas av alla... Även om 45 procent har en annan uppfattning.

A-8 Jag undrar vem som grundade nationalsocialismens ideologi och när, för jag antar att det inte var Hitler.

Sara, Eksjö rol.t95@gy.eksjo.se

Socialistiska tankar utvecklades i början på 1800-talet. I Marx tappning var dock socialismen internationell - inte nationell. Den nationella biten la Mussolini till (han var innan han grundade det italienska fascistpartiet redaktör för socialistpartiets tidning). Hitler själv la till ytterligare några moment, de rasistiska. Till dem fick han säkert inspiration av Charles Darwin (förvisso ingen nationalsocialist, utan en än idag hyllad vetenskapsman) och Friedrich Nietzsche (en ansedd tysk filosof, vars anseende dock blivit befläckat av att ha inspirerat en del nationalsocialister).

Men den viktigaste ingrediensen i nationalsocialismen är naturligtvis socialismen, i princip samma eländiga socialism som det socialdemokratiska partiet ansluter sig till. Närheten mellan de två ideologierna kunde för övrigt observeras när en utbrytning ur det kommunistiska partiet i Sverige, de så kallade Kilboms-kommunisterna, gradvis gled över till att bli ett utpräglat tyskvänligt nationalsocialistiskt parti som under Andra världskriget gav ut dagstidningen "Folkets Dagblad" - finansierad av tyska intressen!

A-7 Angående debatten om nazismen är höger eller vänster. Så såg jag på TV4s serie om Hitler (måndagen den 20 oktober), där det visade sig att han stött den kommunistiska rådsrepubliken i Bayern under Eisners ledning. Det antyddes även att Hitler hade deltagit i aktioner mot rådsrepublikens fiender. Bilder från Eisners begravning visar honom bärande en röd armbindel. När sedan frikårerna och de borgerliga krossat rådsrepubliken, visar Hitler en politisk anpassningsförmåga och ansluter sig till dessa. Detta bevisar om något att nazismens ledare var en politisk kameleont som obehindrat rörde sig över det politiska fältet, och anslöt sig till den gruppering som gagnade honom bäst. Hans enda ledstjärna tycks ha varit strävan efter makten. Hitler uppvisar här ett gemensamt drag med Lenin och hans parti som också följde devisen "ändamålet helgar medlen" i sin maktsträvan.

Marcus Karlsson, Linköping, marka043@student.liu.se

Vi kunde inte ha sagt det bättre själva! Kurt Eisner utropade 1918 republik, sedan den bajerske kungen avsatts. Försöket att skapa en bajersk kommuniststat krossades dessbättre våren 1919.

A-6 Jag har varit på er sida och tycker att ni har jävligt bra idéer! Men var står ni i invandrarfrågan?

Stefan Ohlsson, stef_ohl@algonet.se

Vi tycker inte att invandrarfrågan borde vara en fråga. Men tyvärr har den blivit det. På grund av socialistisk reglering.

Så här tycker Contra. Efter Andra världskriget kom 25 000 ester och några tiotusental andra flyktingar till Sverige. De inkvarterades tillfälligt i skolor och församlingshem och var ute på arbetsmarknaden inom två-tre månader. Saken upprepades med 15 000 ungrare 1956-1957. Under hela 1950- och 1960-talen kom massor med finnar, italienare, tyskar, greker och jugoslaver till Sverige för att jobba. De jobbade och slet. Många hade extrajobb dessutom.

LO upptäckte i början av 1970-talet att invandrarna motverkade lönehöjningar. De var nöjda med lite mer än de löner de fått hemma och de lönerna var mycket lägre än de svenska. Alltså drev LO igenom en lag som innebar stopp för all arbetskraftsinvandring. Ett års betald svenskundervisning - på arbetsgivarens bekostnad (den lagen är numer avskaffad, men stoppet genomdrivs med andra metoder idag). Därmed hade LO fått tvärstopp på all sund invandring.

Så småningom utvecklades kryphål för invandring. Men invandring för att komma till Sverige för att arbeta var det stopp för. De som efter LOs idiotstopp fick komma till Sverige var dels flyktingar, dels de som lärde sig att lura myndigheterna att de var flyktingar. Normalinvandringen av arbetskraftsskäl har under de senaste 25 åren varit mellan 200 och 500 personer - per år! I den förstnämnda gruppen prioriterades kommunister från exempelvis Chile. De fick komma in även om de kom från kommunistiska länder (som Rumänien eller Sovjet), polacker skickades däremot regelmässigt tillbaka (utom en kort period då den kommunistiska antisemitismen blev värre än vanligt och cirka tiotusen judiska polacker fick komma till Sverige under ett år någon gång i början av 1970-talet). I den andra gruppen är det de som visat sig vara skojare och bluffmakare som fått prioritet. De som gett hederliga uppgifter om varför de kommit till Sverige har deporterats.

Sedan LOs idiotstopp har det alltså varit dåligt med "vanligt hederligt folk" bland invandrarna.

Contra tycker att invandringsfrågan är av sekundär betydelse i svensk politik. Men i den mån den har betydelse så är den helt och hållet ett problem skapat av den socialistiska fackföreningsrörelsens överdrivna regleringspolitik. Gränserna borde vara helt öppna för dem som kommer hit och gör rätt för sig. Gränserna borde också vara öppna för dem som har genuina flyktingskäl. Men då med stenhård satsning på att de här personerna ska kunna försörja sig själva inom ett år eller så. Nuvarande politik, som motverkar självförsörjning, är i alla stycken oförsvarlig. Men vad annat kan man begära av en stat som lever på att det styrande partiet för så många röster som möjligt från den del av befolkningen som lever på offentliga medel?

A-5 Hej, I artikeln "Aftonbladet ger lögnen ett ansikte...." från 12 april (1997) skriver ni något som är märkligt. Ni påstår att nazister inte är "höger". Man kan inte på detta sätt klumpa ihop allt man inte gillar i kategorin "vänster". I er strävan att hålla högern fläckfri gör ni samma fel som gamla kommunister gör vilka påstår att Sovjet egentligen inte var kommunistiskt. Ingen seriös idéhistoriker kallar nazister vänster. En annan sak är att både kommunism ock nazism leder till vidriga samhällen. En liknelse: Både cancer och aids är vidriga sjukdomar men dom har inte samma orsak eller förlopp för det.

Matte mgs@ne.su.se

Högern är naturligtvis lika lite fläckfri som vänstern. Det finns skurkar i bägge lägren. Men förvisso genom historien fler och värre skurkar till vänster än till höger (Robespierre, Lenin, Hitler och Mao för att nämna några på vänsterkanten). Om Contra är höger är nazister (nationalsocialister) vänster - för de står så långt från våra ideal man kan tänka sig.

Varför anser Contra att nazister är vänster?
1) Nazism (nationalsocialism) är en socialistisk ideologi med kollektivism ("folket", "nationen") som övergripande ideal kombinerat med stark statlig kontroll av samhällslivet och näringslivet. Inom den tyska nationalsocialismen fanns olika falanger, Röhm-falangen var i näringspolitiken så nära kommunister man kan tänka sig, medan andra falanger var mer pragmatiska och Albert Speer, som inte var en falang utan enskild nationalsocialist, men en inflytelserik sådan, nästan marknadsinriktad. De tongivande kretsarna underströk dock de socialistiska inslagen i ideologin och den tyska ekonomin var en kommandoekonomi av samma slag som kommunismen, med den enda obetydliga skillnaden att det var privata ägare som lade beslag på vinsterna i den nationalsocialistiska kommandostaten, medan det var partipampar som gjorde det i den kommunistiska kommandostaten. I bägge ekonomierna var "vanligt folk" och "konsumenter" förlorare.

2) Rötterna är gemensamma. Mussolini började sin karriär i det italienska socialistpartiet, ja det italienska fascistpartiet var en direkt arvtagare till socialistpartiet. Hitler hade en liknande bana med en bakgrund i socialistiska rörelser. I Sverige utvecklades Kilboms-kommunisterna (efter det svenska kommunistpartiets splittring 1929) gradvis från ett kommunistiskt parti till ett rent nationalsocialistiskt parti (med Nils Flyg som ledare efter Karl Kilbom) under namnet Socialistiska Partiet, direkt finansierat av Berlin. Partitidningen Folkets Dagblad var ett rent kommunistiskt propagandaorgan som under Andra världskriget stödde Tyskland och nationalsocialismen, utan att det skedde någon direkt "omvälvning" på tidningen, det var en omärklig och gradvis åsiktsförskjutning. Flera svenska nationalsocialister anslöt sig efter kriget till kommunistpartiet, eller uttalade sympatier i den riktningen, vilket inkluderar den svenske "Führern" Lindholm, som på sin ålders höst röstade på vpk.

3) Kommunism, socialism och nationalsocialism är kollektivistiska åskådningar, som inte ger utrymme för individens eget ansvar. Skurkarna är kollektiv ("kapitalisterna", "judarna"), hjältarna också kollektiv "arbetarklassen", "folket"). Den liberala och konservativa tradition som Västerlandets ideal bygger ytterst på den grekisk-judisk-romerska kulturens grundvalar och framhäver istället individens ansvar. Det står i bjärt kontrast till de kollektivistiska idéerna i kommunismen och (national)socialismen. För en person som är liberal eller konservativ blir därför den naturliga ideologiska skiljelinjen mellan socialister av vad slag det vara må (inklusive nationalsocialister) och anhängare av individuellt istället för kollektivt ansvar. En kommunist ser saken annorlunda, där är den avgörande frågan om ideologin ställer upp bakom "klasskampen" som främsta drivkraft i samhället. För en kommunist blir därför nationalsocialism ("folkgemenskap") likvärdigt med liberalism ("individuellt ansvar") - bägge ideologierna tar ju avstånd från klasskampen som idé. En nationalsocialist ser också saken annorlunda. Den väsentliga frågan är där den nationella identiteten och då blir plötsligt kommunister och liberaler lika goda kålsupare - ingen av de ideologierna bryr sig ju särskilt mycket om nationalstaten. Contra tycker att såväl kommunisternas som nationalsocialisternas uppfattning i dessa frågor är i grunden felaktiga.

Contra har publicerat ett flertal artiklar som behandlat den ideologiska gemensamma grunden för nationalsocialismen och kommunismen, främst två längre artiklar av professor Georg Stadtmüller i Contra nr 3 och 5 1981. Dessa artiklar kan Du rekvirera från Contra.

A-4 Anser Contra att vi bör avskaffa den allmänna värnplikten i Sverige? Jag har ingenting emot Försvaret, men jag anser att Värnplikten är en väldigt socialistisk företeelse eftersom det är ett ingrepp i den personliga friheten.
Alexander Göransson, England a.goransson@uea.ac.uk

Contra är inte en organisation som driver någon specifik politisk linje. Contra arbetar med tidskriften och böckerna (och en del andra artiklar) för att främja konservativa och liberala idéer. De allra flesta av Contras medarbetare har gjort värnplikten (ja, ett par av de aktiva gör sin grundtjänstgöring just nu). Däremot är de flesta väl medvetna om det principiellt felaktiga i tvångsmomentet och skulle föredra att armén kunde byggas upp utan tvång, som det är i alltfler länder i Europa (vi har skrivit i Contra till exempel om värnpliktens avskaffande i Frankrike). Det borde ligga nära till hands att vi även i Sverige går den vägen, särskilt när nu behovet av värnpliktiga tycks sjunka. Men även om så inte vore fallet borde tvångsmomentet kunna avskaffas. Det har ju framgångsrikt drivits i till exempel England. Förre försvarsministern Thage G. Peterson var i det avseendet en klar säkerhetsrisk för Sverige. Han ville satsa försvarets krympande resurser för att hålla en dåligt beväpnad armé med allmän värnplikt på fötter. Får inte försvaret mer resurser än nu är det ganska självklart att värnplikten måste avskaffas inte bara för att den innebär tvång, utan för att det kostar för mycket att utbilda soldater som inte har effektiva vapen. Dessutom kräver ett effektivt försvar alltmer högteknologiska specialkunskaper, som inte kan besittas av dem som bara är tillfälligt engagerade. Även den aspekten talar för värnpliktens avskaffande.

A-3 Kan ni inte införa någon kontaktsida så att Contraläsare kan hålla kontakt med varandra, träffas och utbyta åsikter? Jag är en 35-årig högskolestuderande och har läst Contra i 17 år. Jag har tidigare arbetat på en industri. Där var det faktiskt många fler med "Contraliknande" åsikter än på mitt universitet. Här är tillhör de flesta med politikintresse paradoxalt nog "flumvänstern".
Med vänlig hälsning,
Michael Morel, Linköping 5micmo@ITU.LiU.se

Det här är ett bra förslag. Både så att det borde ordnas lokala träffar för Contravänner och ett klotterplank på nätet. Den som vill ta initiativ till träffar IRL kan höra av sig till Contras redaktion, så ska vi se om vi kan hjälpa till. Vad beträffar klotterplanket hoppas vi att det ska kunna komma igång under våren. Den som vill hjälpa till med programmering (CGI) kan gärna höra av sig till webmaster.

A-2 Hur kommer det sig att er eminenta tidning icke går att köpa där man vanligen köper tidningar?
Marcus Karlsson , Linköping marka043@knuten.liu.se

Tyvärr finns det ingen distributör som åtar sig att distribuera mindre tidskrifter till kiosker och liknande. Ett av de två företagen på marknaden kräver upplagor på 25 000 exemplar (och där är inte Contra än). Det andra företaget är så dyrt att Contra skulle tvingas betala för vartenda exemplar som såldes. För att inte tala om vad vi skulle få betala för de exemplar som inte såldes. Contra har direkta avtal med ett mindre antal försäljare från Skåne i söder till Västerbotten i norr. De försäljarna får tidningen direkt från Contra. Det är för handlaren mycket fördelaktiga avtal. Om Du har någon lämplig handlare på Din ort kan Du gärna tala med honom, eller vända Dig till Contra redax@contra.nu så tar vi kontakt. Om Du klickar här får Du en förteckning över de ställen där det går att köpa Contra.

A-1 Absolut Vodka marknadsförs i USA i annonser som riktar sig till homosexuella. Hur resonerar Contra kring detta. Handlar det om annonser som understödjer perversa böjelser eller om marknadsekonomins förmåga att utan fördomar rikta sig till ett intressant marknadssegment?
Anders Fjällström, Stockholm adman.ab@oden.se

Somliga kan nog anse det vara perverst att betala så mycket för Absolut, vars innehåll i blindtest inte kan skiljas från ett flertal mycket billigare märken. Andra tycker att Absoluts annonser är perversa. Det fina med marknadsekonomin är ju att den ger alla vad de vill ha. Det kan visserligen vara svårt att göra det i praktiken, men det går säkert att sätta in siffror i en beräkning som tar hänsyn till annonskostnad, hur många bögar som förmås köpa en liter extra och hur många vanliga människor som avstår från att köpa Absolut för att de har motbjudande annonser. Den kalkylen överlåter vi med varm hand till Vin och Sprit. Pengar luktar inte sa kejsaren Diocletianus när han införde avgifter på de offentliga toaletterna i Rom.

Tillbaks