Lennart Hane (red):
Rättvisan och psykologin
"Rättvisan och psykologin" tar upp en brännande fråga:
Kan vi lita på psykologin? Hur stor roll spelar psykologiska expertutlåtanden
inför domstolarna? Riskerar inte tilltron till - eller rentav övertron
- på psykologisk expertis att underminera rättssäkerheten,
inte minst i laddade mål som rör incest eller våldtäkt?
Mål där det ofta saknas annan bevisning än parternas egna
vittnesmål.
En rad psykologer och jurister behandlar detta för många enskilda
människor livasavgörand eämne. Livsavgörande för
den som är offer för ett brott, men lika mycket för den som
är oskyldig och får sitt liv slaget i spåillror av falska
anklagelser som undebryggs med missvisande utlåtanden från psykologisk
expertis.
Medverkande författare:
ArneAndersson, lektor, Göteborg. Fil lic.
Lars Billing, leg pyskolog, Täby. Specialist i barn- och ungdomspsy
kologi, samt vittnespsykologi.
Bo Edvardsson, universitetslektor vid Högskolan i Örebro. Doktor
och leg psykolog.
Lennart Hane, advokat, Stockholm. Jur kand.
Berl Kutchinsky, docent vid Kriminalistisk Institut, Köpenhamns Universitet.
Kriminolog, klinisk psykolog.
Marianne Rasmuson, professor em vid Umeå Universitet. Fil dr i genetik.
Rudolf Schlaug, f d överläkare, Lund. Med dr h c, psykiater.
Lennart Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Fil
dr i psykologi.
Siv Westerberg, jurist, Göteborg. Jur kand och med lic.
Pris 180:-. Porto och emballage 25:- tillkommer per beställning. Betala helst in 205:– i förskott per plusgiro 85 95 89-4. Klicka här för fullständiga beställningsregler.
Här följer Lennart Hanes inledning under rubriken Rättssäkerhet
eller psykologi
Rättssäkerhetsbegreppet är förhållandevis gammalt
och väl inarbetat i vårt modersmål. För många
betyder ordet den säkerhet och hållfasthet med vilka lagarna
gäller och tillämpas av rättstillämparna mot eller för
oss alla. För andra betyder det fysisk säkerhet under skydd av
allt fler poliser. Men också ett skydd för de besuttna även
i betydelsen att utsugare och förtryckare skyddas mot dem de parasiterar
på.
Andra frågar kanske: Rättssäkerhet för vem ?
För barnen, för deras föräldrar och för famiyen
sedd som en okränkbar enhet? - För de psykologiska föräldrarna?
- För fosterföräldrarna eller varför inte för byråkratin?
Byråkraterna gör ju alltid det rätta eftersom de alltid
vet bäst. Då skall vi kanske vara tacksamma för att rättssäkerheten
gäller just för dem. Rättssäkerheten skulle då
kräva att de skyddas mot anmärkningar, straff eller skadestånd
för vad som mätt med sunt förnuft liknar allvarliga fel eller
till och med övergrepp.
Stundom förtydligas rättssäkerheten som sådan med de
anglosaxiska uttrycken "the rule of law" via markeringen av motsatsen
"the rule of men". Häri framträder också kravet
att grundvalen för rättssäkerheten är legalitetsprincipen.
Enligt denna måste lagen vara klar och tydlig och inte så generell
eller svepande att den ger utrymme för godtycke. Först härigenom
skapar rättssäkerheten ett skydd för vad som vanligen förknippas
därmed, ett icke alltför snävt revir av frihet och spelrum
för de skapande krafterna samt skydd för den personliga integriteten
eller kort och gott det rättsliga skyddet för våra mera
grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Det kanske mest drastiska exemplet på rättssäkerhetens fundamen
tala betydelse för ett drägligt liv utgör sovietsystemet
(kommunism eller socialism). Utmärkande härför är avsaknaden
av en fungerande rättssäkerhet, ersatt av en väldig byråkrati.
Ett system som för första gången i mänsklighetens historia
med en serie brutaliteter tvingar medborgarna kvar i det egna landet tvärtemot
vad som eljest sker - att utestänga främlingar. När nu gränserna
i dessa länder öppnas framträder ansatser till en kolossal
folkvandring.
Trots rättssäkerhetens närmast livsavgörande betydelse
tycks dess angripare vara fler och ha lättare att komma till tals än
dess få och kanske nedtystade försvarare. I västvärlden,
men kanske alltmer markant i vårt land, har angreppen på rättssäkerheten
varit framgångs rika. Angreppen har huvudsakligen sökt sig tre
fåror.
I den första träffar vi på en enastående språkförbistring
och begreppsförvirring som icke sällan är så framgångsrik
att även våra mera värdefulla begrepp antingen uttänjs
över sin bristningsgräns eller också förvrids till
sin motsats. Härvidlag uppmärksammar jag endast rättssäkerhetsbegreppet
som i en slags marxistisk trend styckats av rättssociologer till en
formell (traditionell) och en materiell (modern) funktion. Den förra
utmärkes av hård lagbundenhet och kännetecknas bl a av att
förvaltningsbeslut och domar skall vara förutsebara. Medan i den
senare rättvisan skulle framträda i varje enskilt fall som en
produkt av förhärskande värderingar och beslutsfattarens
höga visdom,vilken bäst kom till sin rätt via ett fritt skön.
I den andra träffar vi på nyspråkets ordmagi som Iyckats
glorifiera en oavbruten ström av lagar och författningar, vilka
praktiskt taget alla överlämnar avgörandet åt domarens
fria skön. Några gränser härför mot ett allmänt
tyckande cller godtycke står ej att finna. Icke heller går det
att bevisa att en domare tycker bättre än någon annan. Faran
för rättssäkerheten mcd denna nya lagstiftningsteknik är
att den kan helt undergräva rättssäkerheten utan att det
märks på annat sätt än av de av godtycket direkt drabbade.
Rättssäkerheten kan slås ut just genom att legalitetsprincipcn
törintas.
I dcn tredje fåran möter vi den stora skaran av experter med
anspråk på att ta över domstolens beslutsmakt. Med teknikens
framsteg är det nödvändigt att knyta olika sakkunniga till
domstolen och att de i praktikcn får fälla domstolcns avgöranden.
Enligt dcn marxistiska teorin skulle allt kunna ges en vetenskaplig förklaring,
även då mänskliga beteenden, relationer och icke minst människans
utveckling, vars förändringar huvudsakligen påverkas av
miljöfaktorer.
Detta synsätt har gett psykologin dess stora politiska och kommersiella
chans.
Skilda hugskott eller som de numera heter - projekt- kan enkelt förpackas
i en psykologisk språkdräkt som backar upp och smidigt anpassas
till flertalet politiska initiativ och beslut samtidigt som de som gått
någon kurs i psykologi eller tillägnat sig ett anmärkningsvärt
litet förråd med psykologiska termer såsom beslutsfattare
fått ett växande inflytande. Nu har ju vetenskapen trätt
in i beslutsprocessen. Psykologerna har framför allt inom den offentliga
sektorn blivit något av en ny överhet till gagn för byråkratins
makttillväxt - på bekostnad av det sunda förnuftet.
Här ges tyvärr inte utrymme för frågeställningen
om vi över huvud har något psyke eller hur detta förhåller
sig till vår själ och var platsen för våra samveten
finns. Ej heller för frågan om icke alla förment psykologiska
förändringar och förklaringar enbart beskriver en följd
av (kemiska?) förändringar i den mänskliga hjärnan,
som ju dock är det största av alla biologiska mirakler.
Ej heller ges utrymme för annat än att uppmärksamma att behandlingsexpansionen
som väsentligen tar sin näring i psykologiska ter mer mestadels
misslyckats och då enkelt kan bli ett skoningslöst vapen mot
helt värnlösa.
I stället avgränsas undersökningen till att granska psykologernas
intåg i våra rättssalar. Främst i fråga om byråkratins
offensiva insatser mot familjen, varvid barnen omvandlats till bevismedel
mot föräldrarna. Psykologerna skall exklusivt finna sanningen
ur barnens berättclser om sexuella närmanden från föräldrarna
men också om barn utan några synbara missförhållanden
i hemmen, men som en följd av prognoser om framtida psykiska skaderisker,
bör skiljas från sina hem.
Har familjerna ingen rättssäkerhet - vem kan då känna
sig säker?
Pris 180:-. Porto och emballage 25:- tillkommer per beställning.
Betala helst in beloppet i förskott per postgiro 85 95 89-4. Annars
sänds boken per postförskott, varvid ytterligare avgifter tillkommer.
Klicka här för fullständiga beställningsregler.
